fredag 17 januari 2020

VBOL som orienteringsklubb, uppdatering januari 2020

I tidigare inlägg från 24 september2019 (och innan det, 16 september 2019) redogjorde jag i övergripande termer för min inställning till att ändra organisationen för VBOL från tävlingsalllians till orienteringsklubb inför de möten som skulle hållas under hösten. Sedan dess har alla moderklubbar haft medlemsmöten och diskuterat för-, och nackdelar med olika organisationsmodeller. Själv var jag med på mötet med min klubb Ludvika OK och det var ett positivt möte där vi som var med såg många fördelar med en sammanslagning.

Nu på söndag kommer styrelserna att träffas och diskutera framtiden för klubbarna. Jag själv kommer inte att vara med då jag inte längre har några uppdrag inom orienteringen. Istället åker jag och springer Domnarvets nyinsatta tävling Snö(g)loppet. Även om jag varit mycket kritiskt till hur arbetet fungerat i tävlingsalliansen VBOL så försökte jag själv att inte vara så negativ på vårt klubbmöte, och jag kan tänka mig att andra gjort likadant. Nu har jag dock tyvärr fått intrycket att detta bidragit till att det finns många medlemmar som inte ser några väsentliga nackdelar med dagens organisation. Av den anledningen väljer jag därför att lite mer konkret skriva ner vilka problem jag sett med VBOL som tävlingsallians. Vill du inte veta vilka problem jag sett - slut läs nu.

Som jag tidigare skrivit styrs verksamheten i klubbarna av en styrelse för tävlingsalliansen [VBOL], fem styrelser för moderklubbarna samt en ungdomskommitté för tävlingsalliansen:

Min upplevelse är fortfarande att nuvarande organisation både innebär dubbelarbete och att många frågor faller mellan stolarna. Den gemensamma ungdomskommittén ansvarar för det mesta av verksamheten men har inte tillgång till någon budget. Moderklubbarna har varsin budget men egentligen ingen orienteringsverksamhet. Tävlingsalliansens styrelse slutligen har varken någon större budget eller något direkt ansvar för tränings- och tävlingsverksamheten. Även till synes enkla frågor som inköp av en uppsättning nya datorer kan ta ett år att bereda. (från Inlägg 24/9)

Under ett antal år var jag den ende som satt i både VBOL styrelse och ungdomskommitté (och i Ludvika OK styrelse) och då försökte jag göra vad jag kunde för att viktiga frågor inte helt föll mellan stolarna. Detta tror jag gör att jag har ett annat perspektiv på de här frågorna än många som inte varit på så många möten. 

Det konkreta problem jag tog upp i tidigare inlägg (citat ovan) var inköp av datorer där uppdelning mellan moderklubbar och tävlingsallians leder till hopplöst ineffektivt beslutsfattande. Genom att vi brukar hjälpa varandra med att arrangera större tävlingar, särskilt inom tävlingsadministrationen, kom det för några år sedan upp önskemål från de som brukar jobba med detta att det skulle underlätta mycket ifall vi köpte in ett antal datorer av samma typ med samma program installerade. Alla var i stort sett överens om att det var en bra idé när frågan kom upp i VBOL styrelse men sedan studsade frågan mellan moderklubbar och allians ett antal gånger så att det säkert tog ett år innan datorerna köptes in, och när det väl skedde var det för att de som behövde datorerna tröttnade på att vänta på formella beslut. Det kanske inte ser ut som en stor fråga, men när man sitter i flera styrelser och diskuterar samma fråga gång på gång (och väntar på att någon annan klubb ska ta ställning) så börjar man tröttna.

Det kanske största problemet jag ser beror på att VBOL under senare år varit framgångsrik som tävlingsallians så tillvida att våra barn och ungdomar identifierar sig med VBOL mer än med moderklubben. När man tränar och tävlar tillsammans oberoende av vilken moderklubb man kommer ifrån blir det den viktigaste gemenskapen medan moderklubben känns mer avlägsen. När det sedan är moderklubbarna som håller i sociala aktiviteter blir resultatet en splittrad identitet. Man kan känna: "Mina klubbkamrater har fest och jag är inte bjuden."


Den som jag tycker är den tydligaste nackdelen med uppdelningen mellan alliansförening och moderklubbar är närvaroregistrering av träningar. Vi har alltså en gemensam träningverksamhet där de olika moderklubbarna turas om att stå för träningen. Närvaron ska dock registreras av moderklubbarna som sedan söker LOK-stöd. Det här innebär att den som är ansvarig för närvaroregistrering för en träning inte kan använda den otroligt smidiga appen Idrottonline utan istället registrerar vi närvaro på papper. I slutat av varje termin 2015-2018 (8 gånger) satt jag och sammanställde närvarolistor för alla moderklubbar och detta tog varje gång ett antal (sena) kvällar. När det saknades närvarouppgifter fick jag ta till olika metoder som att ringa runt och fråga om barn varit med, kolla foton från träningar mm. Sista gången jag gjorde detta var för snart ett år sedan och när en av moderklubbarna då helt struntade i att skicka några närvarouppgifter räckte det för mig.

Att moderklubbarna står för huvuddelen av ekonomin, och ansöker om LOK-stöd, får konsekvensen att det inte varit möjligt att söka Idrottsmedel i den förening där vi egentligen bedriver verksamheten (VBOL). Det innebar att det var Ludvika OK som stod som arrangör för Ungoteket Dalarna även om jag fick värdefull hjälp med genomförandet av föräldrar från andra moderklubbar.

En bestående känsla från mina år i styrelserna för VBOL och Ludvika OK var att mängder av frågor riskerade att falla mellan stolarna. Ett aktuellt exempel gissar jag är frågan om krav på registeruppdrag för idrottsledare som började gälla nu 1 januari. Jag vet att klubbarna fått massor om information om detta under 2019 men jag har inte hört något om det (och jag bedömer att jag kanske berörs även om jag inte längre har något formellt uppdrag) så jag gissar att detta är en fråga som fallit mellan stolarna. Vem ansvarar? VBOL styrelse, VBOL ungdomskommitté eller moderklubbarnas styrelse? (Ifall detta mot min förmodan redan är hanterat får jag erkänna att jag hade fel.)

En fråga som har koppling till detta var när Ludvika kommun (där fyra av fem moderklubbar hör hemma) införde krav på att föreningar som får ekonomiskt stöd skulle gå inom utbildningen High Five som kommunen ordnade med Rädda barnen. Genom att det var de som fick ekonomiskt stöd (moderklubbarna) som berördes var vi klubbar med ungdomsverksamhet i Ludvika kommun med och tog fram en handlingsplan mot mobbning, kränkningar och diskriminering medan klubben i grannkommunen Smedjebacken inte blev inblandad.

Alla moderklubbar som ingår i VBOL är så små att man har svårt att själva genomföra nationella tävlingar. Sedan ett antal år tillbaka hjälps vi därför åt med varandras tävlingar men det blir inte alls samma sak som om vi alla varit med i samma arrangörsklubb. Vi har en modell för fördelning av eventuellt överskott och en sådan kan aldrig bli helt rättvis. I allmänhet brukar jag inte grubbla så mycket över detta men man får ändå känslan att det blir någon av de ingående klubbarna som missgynnas av fördelningsmodellen. Att en av klubbarna står som formell arrangör gör att det blir den klubben som ska bemanna huvudfunktionärsrollerna vilket ofta är det som begränsar vad man klarar av att arrangera. Förra året skulle OK Malmia ha arrangerat en tävling som ställdes in men som vi definitivt klarat av att arrangera inom ramen för VBOL.

För några år sedan diskuterade vi att gemensamt ansöka om att arrangera någon värdetävling och VBOL styrelse tillsatte ett grupp som skulle ta fram förslag. Denna grupp hade dock inga möten. Detta gjorde givetvis att det inte kom fram några förslag på värdetävlingar att arrangera till VBOL styrelse men det innebar också att moderklubbarna fick svårare att planera vilka tävlingar de skulle ansöka om att arrangera. Så blir det inom alla områden där VBOL formellt, eller informellt, tar över ansvaret från moderklubbarna. Om alliansföreningen sedan inte tar det ansvaret så gör inte moderklubbarna det heller.

Det arrangemang som gjorde mig mest besviken var dock det som blev av. Våren 2017 blev vi kontaktade av grannklubben HJS Vansbro OK som skulle arrangera skol-SM i långdistans i samband med deras hösttävlingar. De frågade ifall vi ville arrangera skol-SM i sprintdistans dagen innan. Jag var positiv till detta då jag såg det som en möjlighet att göra något konkret tillsammans inom VBOL med förhoppningen att det skulle leda vidare till ett fördjupat framtida samarbete. Min huvudsakliga bidrag var att göra den del av kartritningen som gick att göra från skrivbordet utifrån kommunens grundkarta, laserdata och google street view. Hade jag inte erbjudit mig att göra detta hade tävlingen inte blivit av. (Sedan tog en kartritare från klubben där tävlingen gick över med fältarbetet.) Med facit i hand borde vi ha varit tydligare men när vi bestämde att det var VBOL som skulle vara arrangör så uppfattade jag det som att ett eventuellt överskott skulle gå till VBOL gemensamma kassa. Själva arrangemanget tycker jag blev lyckat. Ett halvår efter arrangemanget beslutade dock årsmötet att istället fördela ut överskottet utifrån hur många från respektive moderklubb hjälpt till med arrangemanget. Man hade dock dålig koll på vilka som varit med genom att man gjorde uppskattningen mer än ett halvår efter tävlingen. Jag har ingen bättre koll själv på vem som gjort vad men jag vet att den ersättning som Ludvika OK fick för bland annat mitt arbete med att rita en karta åt grannklubben var så låg att jag aldrig skulle gjort det om jag vetat det på förhand. Det som gjorde mig riktigt förbannad mer än ekonomin var dock motiveringen till att fördela ut intäkterna; risken att pengarna främst skulle gå till ungdomsverksamheten ifall de skulle gå till VBOL. Detta sagt av företrädare för en klubb som inte haft någon egen utåtriktad ungdomsverksamhet så länge någon minns.

När VBOL bildades var det för att skapa förutsättningar till bra kavleresultat efter att moderklubbarnas tid som elitklubbar var över och under några år lyckades man riktigt bra. Under senare år har alliansen dock inte haft några egna lag i tiomila och ifjol när tävlingen gick i Skåne hade vi inte anmält något lag alls. Vem ansvarar för att få ihop lag till exempelvis tiomila? Det är definitivt inte något som moderklubbarna känner något direkt ansvar för men varken VBOL-styrelsen eller ungdomskommittén brukar ha någon plan. Inför 2020 har vi glädjande nog en satsning med träningar under vintern men då är det inte tack vare någon plan eller formella beslut utan enskilda medlemmar som dragit igång arbetet.

Ludvika OK var den första klubb som vann ungdomens tiomila 1981 men under många år hade VBOL inga lag i tävlingen. Jag tog upp frågan flera år men utan någon större respons. Under 2018 tog jag återigenom upp frågan genom att vi hade ett antal äldre ungdomar, och några juniorer. Då fick jag höra att grannklubben var tveksam till att vi skulle försöka få ihop ett lag genom att de hade dålig ekonomi. Jag tycker att anmälningsavgifterna för ungdomsorientering generellt är rimliga och kände att det skulle vara illa att avstå från att åka bara därför så det slutade med att jag själv betalade anmälningsavgiften (med tältplats och fältlunch) och åkte med ett lag i D18 tillsammans med en annan förälder.

Under 2019 blev det alltså inte av någon resa till riktiga tiomila och jag själv avslutade mina uppdrag inom orienteringen. Jag fick dock höra att en tränare i grannklubben (som alltså inte alls varit inblandad i resan 2018) sagt att det skulle bli en resa till ungdomens  tiomila liksom året innan. Ingen verkade dock ha tagit tag i det och vid midsommar frågade jag hur det skulle bli och fick svaret att ungdomskommittén pratat om att fråga vilka ungdomar som var intresserade men att ingen gjort något. Genom att mina äldsta barn gärna skulle vilja åka på tävlingen tog jag på mig att försöka få ihop lag även 2019. Det är en hel del jobb med att få ihop ett stafettlag till en tävling under sommaren men till slut fick vi ihop 12 ungdomar som ville åka så att vi kunde anmäla ett lag i HD18. Jag var väl medveten om att ett lag med främst tjejer skulle ha svårt att hävda sig i HD18 men året innan hade tjejerna som sprang D18 sagt att de hellre skulle ha varit med och sprungit hela kaveln. Genom att springa HD18 fick alla som anmält intresse och även de yngre killarna följa med. Något som gjorde mig upprörd, och som jag fortfarande blir förbannad över när jag tänker på det, var när tränaren från grannklubben, som från början sagt att det skulle bli en resa, frågar min dotter varför de inte anmält ett lag i D18 istället (där de haft betydligt bättre möjligheter att få en bra placering). Så blir det när man inte har en gemensam målsättning med vad man vill med ungdomsverksamheten. Om någon av ungdomarna som var med 2018 eller 2019 läser detta så vill jag vara tydlig med att jag tyckte att det var mycket roliga resor, och tävlingar, även om jag inte är nöjd med förberedelsearbetet.

En naturlig konsekvens av att det i huvudsak är de olika moderklubbarna som finansierar tävlingsdeltagandet, och olika klubbar har olika ekonomiska förutsättningar, är att kostnader för att åka på tävlingar och läger kan vara olika beroende på vilken moderklubb man är med i. Detta upplevs givetvis orättvist om man känner att man är med i samma klubb; VBOL.

Det jag la mest tid på inom orienteringen under 2019 var veckans bana. Jag hade hört om andra klubbar som la sådana banor och såg många fördelar med detta. Genom att ha en lagom ambitionsnivå borde det inte kräva så mycket tid att lägga en bana eller att hänga ut/ta in kontroller. När man ändå lägger en bana så kan den merutnyttjas av andra än de som kommer på ungdomsträningarna om man låter kontrollerna hänga ut en vecka. Min förhoppning var också att fler än de som brukar göra övningar till ungdomsträningar skulle klara av att lägga en sådan bana. Jag förde fram förslaget medans jag satt i Ludvika OK styrelse och fick med styrelsen på det. Sedan var det i slutändan främst jag som la banorna. (En ungdom som gått Ungoteket ville prova att lägga en veckans bana vilket jag givetvis uppskattade.) Jag presenterade upplägget för de som satt i ungdomskommittén 2019 och jag fick uppfattningen att flera såg poänger. Det var dock endast någon vecka när jag själv fick hoppa in och ansvara för en träning som banorna användes på ungdomsträningarna. Jag har inte hört något om varför det blev så men min bedömning är att det beror på att det saknades samordning.

När jag läser igenom vad jag själv skrivit inser jag att det kan verka som att jag har en väldigt negativ bild av klubben. Efter att jag själv tappat motivationen för att arbeta som ledare har jag försökt att inte sprida negativ stämning. VBOL har en mycket bra ungdomsverksamhet som vi ska vara stolta över. I detta läge vill jag dock göra vad jag kan för att alla berörda ska få förutsättningar att få en korrekt helhetsbild för att kunna fatta rätt beslut. Även om jag inte pratat om det så mycket tidigare är det här sådant som bidragit till att jag tappat motivationen att fortsätta som ledare. Om någon tar illa upp kan jag be om ursäkt, men jag har reagerat på att höra att klubbkamrater tycker att nuvarande organisation fungerar bra. Jag hoppas att det har framgått att jag inte tycker detta. Det är upp till dig som läser att ta ställning till om du håller med mig eller inte. Om du som jag ser att det finns problem med dagens organisation hoppas jag att du gör något för att komma tillrätta med dem.