Orienteringsklubbarna 2026: 2. Klubbar med aktiv ungdomsverksamhet

En uppdatering av en genomgång från 2024: 

Klubbar med fungerade ungdomsverksamhet är helt avgörande för att vi ska få in nya orienterare. Hur många klubbar har ungdomsaktivitet i alla delar det vill säga utöver LOK-stöd så har man även stafettlag i DM för både barn (upp till DH12) och ungdomar (upp till DH16)? För respektive distrikt går jag igenom hur antalet sådana klubbar förändrats sedan 2015 och kommenterar förändringar jämfört med 2024.

Blekinge   
2026    6
2024    4
2019    6
2015    4

Sex klubbar i Blekingen har nu 3 p avseende ungdomsverksamhet. De två som inte hade det 2024 var OK Skogsfalken och Stigmännen Karlshamns OK.

Bohus-Dal   
2026    4
2024    7
2019    3
2015    6

De tre klubbar som hade 3 p 2024 men inte har det nu är Brattås CK, Åmåls OK och Ljungskile FK.

Dalarna   
2026    7
2024    6
2019    6
2015    9

Den förändring som skett jämfört med förra genomgången är att IFK Mora OK återigen är upp på maximala 3 p.

Gotland   
2026    2
2024    3
2019    3
2015    3

Förändringen för klubbarna på Gotland handlar om att Svaide Roma SOK inte får ihop maximala poäng.

Gästrikland   
2026    4
2024    3
2019    4
2015    3

I Gästrikland är det Årsunda IF den klubb som tidigare haft låga poäng men som nu får maximalt ungdomspoäng.

Göteborg   
2026    11
2024    10
2019    12
2015    12

IK Uven och Sävedalens AIK har återigen 3 p medan Mölndal Outdoor IF inte längre har det.

Halland   
2026    5
2024    5
2019    6
2015    7

Hälsingland   
2026    1
2024    2
2019    3
2015    3

Sedan Forsa OK inte längre har maximala 3 p är Alfta-Ösa OK den enda klubb i Hälsingland som har det.

Jämtland-Härjedalen   
2026    2
2024    3
2019    1
2015    1

Genom att Jämtland-Härjedalen inte arrangerar stafett-DM bygger skattningen på startande i individuella DM (medel). Förändringen här handlar om att Frösö OK (tidigare Frösö IF) inte längre har maximala 3 p avseende ungdomsverksamhet.

Medelpad   
2026    1
2024    1
2019    2
2015    1

Norrbotten   
2026    3
2024    2
2019    2
2015    4

Liksom 2024 är det endast klubbar i Luleå kommun som har maximala poäng och nu har även Gammelstads IF det.

Skåne   
2026    10
2024    11
2019    12
2015    12

Förändringen jämfört med 2024 består i att Malmö OK inte längre får 3 p.

Småland   
2026    6
2024    9
2019    13
2015    15

Har två år med O-Ringen haft negativ påverkan på ungdomsverksamheten i Småland? Det är två klubbar som återigen har 3 p (de hade det även 2015 och 2019) och det är Kalmar OK och OK Gränsen. Samtidigt är det fem klubbar som inte har det längre: OK Vivill, SOK Viljan, Bredaryds SOK, OK Norrvirdarna och Västerviks OK.

Stockholm   
2026    16
2024    19
2019    18
2015    19

IFK Enskede och OK Österåker har återigen 3 p medan Gustavsbergs OK, Haninge SOK, Skarpnäcks OL, Skogsluffarnas OK och OK Älvsjö-Örby inte längre har det.

Södermanland   
2026    7
2024    5
2019    6
2015    8

De klubbar som tillkommer och har 3 p avseende ungdomsverksamhet är OK Hällen (hade det 2015 och 2019), Eskilstuna OL och OK Klemmingen.

Uppland   
2026    5
2024    4
2019    6
2015    9

I Uppland är det OK Rodhen som inte längre har 3 p medan Långhundra IF och Länna IF som inte hade det 2024 nu har det.

Värmland   
2026    3
2024    4
2019    5
2015    5

Här är förändringen att Skattkärrs SOK inte längre har maximala 3 p.

Västerbotten    
2026    3
2024    4
2019    3
2015    1

I Västerbotten är det två klubbar som inte har maximala 3 p avseende ungdomsverksamhet men som inte hade det 2024 - IFK Umeå och Robertsfors IK - medan SK Björnen som inte haft det tidigare nu har det.

Västergötland   
2026    7
2024    4
2019    12
2015    14

Västergötland hade den största nedgången 2024 och där har dessa nu maximala poäng för ungdomsverksamhet: Falköpings AIK OK, Hestra IF, Vänersborgs SK och OK Kullingshof. Lidköpings VSK har inte längre 3 p.

Västmanland   
2026    2
2024    1
2019    4
2015    5

I Västmanland har nu Köping-Kolsva OK tillkommit som klubb med 3 p.

Ångermanland   
2026    3
2024    3
2019    4
2015    4

I Ångermanland har OK Nolaskogsarna återigen maximala poäng medan Härnösands OK inte längre har det.

Örebro   
2026    4
2024    6
2019    6
2015    5

De klubb som hade 3 p avseende ungdomsverksamhet 2024 men som inte har det 2026 är Hagaby GOIF Örebro och OK Milan.

Östergötland   
2026    7
2024    7
2019    9
2015    8

De klubbar som hade 3 p avseende ungdomsverksamhet 2024 men som inte har det 2026 är Matteus SI och OK Motala medan Björkfors GOIF och Tjällmo-Godegårds OK gått åt andra hållet.

Det är naturligt att det sker förändringar över tiden då olika klubbar har olika antal aktiva i olika åldersgrupper och sedan finns det givetvis slumpeffekter som påverkar mätningen i lag på stafett-DM. Den nedåtgående trenden för riket fortsätter dock och nedgången sedan 2015 är ca 25 %:

Riket   
2026    119
2024    123
2019    146
2015    158

Orienteringsklubbarna 2026: 1. Klassificering av klubbar 2026

 Nu har jag publicerat en uppdaterad version av klassificering av orienteringsklubbarna 2026. Jag har använt samma poängberäkning som 2015, 2019 och 2024 vilket gör att det är möjligt att jämföra mellan åren. Helst hade jag velat att det skulle gå att filtrera i kartan men den funktionen finns inte så jag har istället delat in klubbarna i olika typer. Den indelning jag gjorde 2015 byggde helt på poäng (0-20 p) och det verkar i och för sig vara ett robust mått men det blev väldigt godtyckligt var gränserna skulle gå och därför har jag liksom sedan 2019 använt denna indelning:

Typ 1: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2024-2025 och har deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2024-2025.
Typ 1E: Som typ 1 med tillägget att klubben har (senior-)elitverksamhet.
Typ 2: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2024-2025 men har inte deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2024-2025.
Typ 3: Arrangerat mindre tävling 2024-2025 och/eller deltagit på 10mila och/eller 25manna 2024-2025.

Nytt för i år är att jag lyckats använda olika symboler/färger för klubbarna av respektive typ.

Jag har liksom tidigare år begränsat sammanställningen till orienteringslöpning.

Klassificeringen av klubbar finns här:
Läget i orienteringsklubbarna 2026 (öppnas i Google maps) 

Obs! Till skillnad från tidigare har jag tagit med de klubbar som försvunnit i separata lager.

Så här ser poängberäkningen ut:

Ungdomsverksamhet:
LOK-stöd ungdomar = 1 p
Deltagit stafett-DM DH12 = 1 p
Deltagit stafett-DM DH16 = 1 p

Juniorverksamhet:
LOK-stöd juniorer = 1 p
Deltagit stafett-DM DH20 = 1 p
Deltagit stafett-SM DH20 = 1 p

Elitverksamhet:
Deltagit i 10milakavlen eller i Smålandskavlen H21 = 1 p (0,5 p för endast Smålandskavlen)
Deltagit i 10mila damkavlen eller i Smålandskavlen D21 = 1 p (0,5 p för endast Smålandskavlen)
Deltagit i Stafett-SM i H21 och/eller D21 = 1 p

Seniorverksamhet:
Deltagit i 25manna = 1 p
Deltagit i Stafett-DM i H21 och/eller D21 = 1 p
Deltagit i Stafett-DM i veteranklass = 1 p

Arrangemang (rangordnade alternativ):
Arrangerat nationell tävling = 3 p
Arrangerat distriktstävling = 2 p
Arrangerat närtävling = 1 p
Samarrangerat tävling med större klubb = 1 p
Funktionärsförening för O-Ringen = 1 p

Utåtriktad verksamhet:
Arrangerar Naturpasset = 1 p
Arrangerar Hittaut = 1 p
Arrangerar Stolpjakten = 1 p
Arrangerar Finn och Vinn [Leksands OK] = 1 p
Arrangerar Friska Örnsköldsvik = 1 p

Medlemmar:
Antal medlemmar i Sverigelistan/Eventor = 0,5 - 1 p
Antal medlemmar som tävlat senaste året i Sverigelistan/Eventor = 0,5 - 1 p
Minst 10 % av de tävlande medlemmarna är 15-20 år = 0,5 p
Minst 10 % av de tävlande medlemmarna är 21-34 år = 0,5 p

(För Jämtland-Härjedalen har jag tittat på klasser med flera löpare från respektive klubb i medel-DM då de inte genomför något stafett-DM.

(Klubbarna på Gotland tävlar för Gotlands OF på de stora stafetterna och jag har räknat det som att de tre stora klubbarna har kombinationslag (sedan 2024).)

Radiokontroller i MeOS

 Nedanstående är främst en kom-i-håg-text för min egen räkning. I klubben använder vi ofta OLA som tävlingsadministrativt system med när det är stafetter eller liknande har vi tyckt att det är enklare att använda MeOS. När det gäller radiokontroller finns det dock bättre dokumentation anpassad för OLA.

Vi har använt två typer av radiokontroller; jSH-radio och ROC. jSH använder en radiosignal för att kommunikation mellan en kontroll (kan vara mål) och tidtagningssystemet. Radiosändaren (Nod) placeras inom 8 meter från den särskilda SI-enheten (BSFS - SRR, trådlös sändare). Räckvidden för jSH är ca 500 meter. Radiomottagaren (Gateway) ansluts med USB till en MeOS-klient som om det vore en SI-enhet. Här finns en bra instruktion i MeOS dokumentation:

Gå sedan till sidan SportIdent i MeOS. Se till att avläsning / radiotider är valt. Välj den COM-port som enheten är kopplad till och välj aktivera. MeOS försöker nu få kontakt, men om enheten är långt borta eller uppkopplad via radiolänk är det inte säkert att MeOS får något svar.

Du får då frågan om MeOS ska lyssna efter inkommande stämplingar. Om du svara ja kommer MeOS att lyssna på den valda porten. För att verifiera att du har kontakt med enheten måste du provstämpla. MeOS kan inte upptäcka om kontakten med enheten upphör.

För att ansluta kontroller på längre avstånd har vi använt ROC. ROC ansluter till ett nätverk med ett modem. På roc.olresultat.se kan man se ifall kontrollen är online, eller när den senast var det. MeOS hämtar dessa stämplingar genom automaten fjärrinmatning. Man kan endera lägga in ID-nummer (ROC tävlings-ID, ett nummer kopplat till det ROC-konto som administrerar enheten, eller enhets-ID (MAC, hexadecimalt ID):

Tips på övning (3) - Stämpla rätt!

Det här har blivit något av min favoritövning och vi har kört den tre år i rad inför 25manna. Bakgrunden är att det är extra tråkigt att stämpla fel på en stafett och att sannolikheten för fel ökar med antalet löpare. I 25manna är det varje år många lag som slutar som Ej godkänd men även i andra stafetter är det vanligt att topplag stämplar fel.

Jag började med att fundera på hur man kan göra för att automatisera att alltid kolla kodsiffran och därför är det här en övning där det ofta sitter kontroller med olika kodsiffror på samma kontrollpunkt. Detta kombineras med en stafettövning där alla springer en enmansstafett med olika variationer på samma korta slinga. På så sätt får man även stafettkänsla och den stress som kommer av att man springer mot många löpare.

Syfte
Träning på att springa stafett med gafflade banor och att alltid kolla kodsiffran. 

Plats
Skog eller sprintområde där det går att lägga slingor från grön nivå med längd omkring 400-700 meter.

Utrustning
Kartor, skärmar, stämplingsenheter och tidtagningsutrustning samt övrig rekvisita efter egen skön.

Förberedelser
Övningen kräver relativt omfattande förberedelser.

Banläggning: Lägg ett antal (exempelvis 12) banor som är olika variationer på samma slinga. Man kan tänka att det är olika gafflingar på samma bana men för att lägga upp träningen i MeOS är det lättare att ha separata banor. Jag har sedan försökt lägga in en, eller flera, olika utmaningar på varje bana och några av dessa listas nedan. Vi har kört övningen för deltagare i alla åldrar och då har jag haft olika svårigheter på banorna:
Bana 1 - 4, Grön/Vit nivå, springs av alla
Bana 5 - 6, Gul nivå, springs av alla från gul nivå och uppåt
Bana 7 - 8, Orange nivå, springs av alla från orange nivå och uppåt
Bana 9 - 12, Violett nivå, springs av alla från violett nivå och uppåt.

Anmälan: Endera tar man in föranmälan från deltagare, så att man har tid på sig att koppla deltagare till klass, gafflingar och stämplingskort, eller så lägger man upp träningen med ett antal dummy-deltagare ("Deltagare 1, deltagare 2, ..." eller "Grön 1, grön 2, ..., vit 1, vit 2 ...") som kopplas till klass och gafflingar och där de deltagare som dyker upp kopplas till dummy-deltagarna i tidtagningssystemet med sitt bricknummer.. Om man inte vet vilka deltagare som kommer att dyka upp och därför använder det senare alternativet är det viktigt att dokumentera kopplingen exempelvis genom att ändra namn på deltagare från "Svart 1" till "Svart 1 Jakob" och även att uppdatera startlistan.

 

Tidtagning: För att kunna skapa en enmansstafett i tidtagningssystemet MeOS måste man välja "Flera lopp för en löpare":

Genom att vi kört övningen för deltagare på alla åldrar så har jag i MeOS skapat olika klasser så att de yngsta får springa de fyra lättaste slingorna (Bana 1 - 4) medan de äldsta får springa alla banor (eller så många som de orkar). 

 Varje klass måste sedan läggas upp med alternativet Flera banor/stafett/patrull/banpool.

Sedan väljer man önskat antal slingor som varje deltagare i den klassen ska springa. Därefter väljer man starttid för klassen, och jag har kört masstart för alla klasser dvs. samma starttid för alla. För att det ska bli en enmansstafett ändrar man för varje klass så att det är samma löpare på varje sträcka - "Str. 1".

 

Nästa steg är att definiera gafflingar. Markera de banor som ska användas för klassen och markera även alla sträckor. Tryck därefter på knappen "Använd valda banor på valda sträckor" och slutligen på knappen "Beräkna och tillämpa gaffling". 

För att få tillräcklig spridning så att inte för många börjar med samma bana så är det bra att åtminstone beräkna några hundra gafflingsvarianter. 

 När detta är gjort kommer varje deltagare att ha fått sin egen gaffling som man kan se genom att titta på deltagarens olika lopp. (För varje lopp visas vilken bana som ska springas.)

Skriva ut kartor: Om man har gott om papper kan man skriva ut alla kartor för varje deltagare och häfta upp dem i rätt ordning som på en riktig stafett. Jag har försökt vara lite sparsam och istället uppskattat ungefär hur många som behövs och sedan lagt kartorna i en hög för varje bana. (Note to self: Märk banorna med en tydlig beteckning!)

Startlista: För att deltagarna ska veta i vilken ordning de ska springar banorna (om man inte skriver ut en uppsättning kartor för varje deltagare) så kan man skriva ut MeOS-rapporten Bantilldelning, stafett. Med hjälp av Klassval kan man ändra så att man får sidbrytning mellan klasserna.

Arena: 
Bygg upp en enkel arena så att det blir naturligt att gå ifrån målstämpling - utläsning - töm/check - byta karta - start.

Genomförande
Om deltagarna är anmälda i förväg är det bara att köra igång övningen med töm/check och en masstart. I annat fall måste de anmälda dummy-deltagarna uppdateras med verkliga namn, och bricknummer innan start.

Därefter rullar det på och förhoppningsvis är alla godkända när de kommer i mål. 

Exempel på utmaningar
Förutom svårigheten att det kan sitta flera kontroller, med olika kodsiffror, vid samma kontrollpunkt har jag försökt lägga in svårigheter som jag noterat kan orsaka felstämpling, eller missad stämpling.

Två olika kontroller på samma kontrollpunkt (gärna med liknande kodsiffror).
Två lika kontrollpunkter på olika sidor om stigen.
Två kontrollpunkter av samma typ (stenen, lekställningen) i samma ring (gärna med liknande kodsiffror).
Två olika sistakontroller (Jukola).
Fyra olika kontroller på olika sidor om samma hus.
Snitslad del av banan med kontroll i början och slutet på snitslingen (10mila Skellefteå).
"Vätskekontroll" med en glad funktionär som delar ut russin och försöker prata om allt annat än den kontroll som sitter gömd under ett bord.
Kartvändning.
På vår senaste övning hade jag med en sträcka inspirerad av EM i sprintstafett:

Finns det andra svårigheter som är lämpliga att väva in i övningen?

Om någon vill ha en MeOS-mall kan jag skicka över på e-post.

Livelox:
Stämpla rätt! 2023
Stämpla rätt! 2024
Stämpla rätt! DOF-lägret 2025
Stämpla rätt! 2025

Inlägg i serien Tips på Övning:
Tips på övning (1) - Inläsning på ledstång
Tips på övning (2) - Kompassgång efter ledstång
Tips på övning (3) - Stämpla rätt! 

 

Tips på övning (2) - Kompassgång efter ledstång

Kompassen är ett centralt hjälpmedel och även om de lärde tvistar om hur tidigt man ska börja med att använda den så är det ganska lätt att introducera kompassen för att passa kartan. Svårigheten kommer sedan när man ska börja lära sig att använda den för kompasslöpning. Det här är en övning för kompasslöpning på vit nivå.

Syfte
Att träna på kompasslöpning (vit nivå).

Plats
Skog med ett nät av tydliga ledstängar som korsar varandra och som ändrar riktning.

Utrustning
Karta, skärmar och kompasser.

Förberedelser
Lägg en bana på grön nivå men med kontroller vid varje ledstångsbyte. Ändra därefter kartan så att alla ledstänger tas bort (döljs).

Genomförande
Förklara för deltagarna att övningen går ut på att följa, och att byta, ledstänger men att ledstängerna inte finns med på deras karta. Gå igenom hur man springer kompassgång.

Så här såg deltagarnas karta ut på vår övning:

 

Så här såg banan ut med en komplett karta:

Vår erfarenhet är att övningen fungerade bra och att barnen efter några kontroller fick in tekniken.

Det skulle vara intressant att höra om någon testat att använda denna övning och i sådana fall kanske har tips på hur man kan göra den bättre. 

Inlägg i serien Tips på Övning:
Tips på övning (1) - Inläsning på ledstång
Tips på övning (2) - Kompassgång efter ledstång
Tips på övning (3) - Stämpla rätt!

Tips på övning (1) - Inläsning på ledstång

En utmaning som jag haft är hur man förbereder barn som tävlar på vit och gul nivå för att bomma. Om allt går som det ska så är det bara att följa ledstänger och ta kontroller invid dessa. För eller senare är det dock så att de tar fel ledstång och om de då inte upptäcker det i tid så kan det bli en rejäl bom eller till och med så illa att de blir helt vilse. Så hur gör man en övning för att träna på detta?

Syfte
Att öva på att läsa in sig på en ledstång när man är osäker på var man är.

Plats
I skog med nät av tydliga ledstänger med förgreningar.

Utrustning
Kartor, skärmar och en schematisk bild över omritad förgrening.

Förberedelser
Använd ett kartritningsprogram för att rita om förgreningar på kartan genom att ta bort linjeföremål (ledstång) som ansluter mot ett annat linjeföremål (ledstång), eller kant på ytföremål, och ersätt detta med en schematisk symbol som inte avslöjar den exakta platsen för förgreningen.

Genomförande
Gå i genom syftet med övningen och visa ett schematiskt exempel på hur kartan blivit förändrad. Förklara att de när de kommer till en sådan förgrening så ska de försöka att läsa in sig genom att följa ledstången de kommit ut på. Först när de vet var de är så ska de börja leta efter nästa kontroll.

 Så här kan deltagarnas karta se ut:

Så här ser det ut i verkligheten:

Det skulle vara intressant att höra om någon testat att använda denna övning och i sådana fall kanske har tips på hur man kan göra den bättre.

Inlägg i serien Tips på Övning:
Tips på övning (1) - Inläsning på ledstång
Tips på övning (2) - Kompassgång efter ledstång
Tips på övning (3) - Stämpla rätt!

Orienteringsklubbarna 2024: Ludvika OK 2010-2024

 Nu är orienteringsåret 2024 slut och jag tycker att det varit ett bra år för oss i Ludvika OK. Med en 96:e plats på 25-manna har vi även rent objektivt uppnått något som många mindre klubbar skulle vara nöjda med. Jag tänker därför att det här är ett bra tillfälle att blicka tillbaka på de nästan 15 år som familjen varit med i Ludvika OK och se hur vi hamnat där vi är. De trådar jag kommer att utgå ifrån är min roll, klubbens placering på 25-manna, för LOK eller för VBOL som vi tävlade för fram till och med 2020, samt poäng enligt den beräkning jag använt för att skatta läget i orienteringsklubbarna. Till skillnad från när jag gjort den skattningen för alla klubbar 2015, 2019 samt 2024 så har jag nu gjort beräkningen för varje enskilt år (och alltså inte tittat på förekomst av arrangemang, stafettdeltagande osv under något av de senaste två åren). Under åren vi var med i VBOL har jag tittat på antalet deltagare i respektive tävling (främst stafett-DM) och sett ifall Ludvika OK skulle ha kunna få ihop lag om vi varit en egen klubb.

2010
När våra barn började orientera 2010 var det i en ganska liten men väl fungerande klubb. Klubben hade en nybörjarkurs på våren och arrangerade DM medel på hösten. Det fanns ganska många ungdomar upp till 16 år och ledarna var föräldrar som i de flesta fall själva orienterat sedan de var små. Ludvika OK ingick i tävlingsalliansen Västerbergslagens OL. Som jag kommer ihåg det var det förvånande att våra barn (med icke-orienterande föräldrar) ville fortsätta med orientering efter vårens nybörjarkurs. I 25-manna kom VBOL på plats 177.

2011
Året därpå började vi komma in mer i klubben och gick regelbundet på träningar. Vi hade under våren VB-träningar en träning i veckan och egna klubbträningar en annan. På hösten gick man över till att ha två gemensamma träningar i veckan. Under 2011 arrangerades bara en närtävling och vi hade inte några aktiva juniorer så därför är 2011 året med lägst poäng för klubben under perioden. Jag gjorde några starter i öppen klass (ÖM5/6) detta år. Under de första åren vi var medlemmar i Ludvika OK skickade klubben ut medlemstidningen LOK-nytt några gånger per år och den sista vi fick kom ut hösten 2011. VBOL stämplade fel på 25-manna.

2012
Efter två år började jag själv springa tävlingar lite mer regelbundet. Jag gjorde min första start i tävlingsklass, vilket jag klarade bra. Det jag inte insåg då var att det var en skogssprint och alltså inte alls full, svart, svårighet. Min första riktiga tävlingsstart, H35 i DM medel, kom på hösten och då var jag nästan en timme efter segraren. Jag fick ett begränsat ansvar som hjälpledare för ungdomarna och kom in i arrangemangsorganisationen som startansvarig då jag fick ta över efter den mångårige startchefen Sven Lenz som introducerade mig till startfunktionen. VBOL slutade detta år på plats 154 på 25-manna.

2013
Följande år kom jag med som en av klubbens representanter i den gemensamma ungdomskommittén för VBOL. För min del handlade det mer om att gå på möten och jag tror inte att jag höll i någon träning. Familjen drogs in mer i orienteringssporten och vi åkte på vårt första O-Ringen; i Boden där jag själv växt upp. Jag fortsatte som startchef på vår nationella tävling och jag kom med som reserv på 25-manna där laget slutade på plats 208. Jag startade först på sträcka 7 och fick ett stort försprång så det kändes inte som att jag sinkade laget för mycket. Efter säsongen 2013 hade jag börjat få en känsla av att klubben inte fungerade riktigt lika bra som jag hade trott och jag kände att jag borde göra en lite större insats.

2014
Under början av 2014 gick det ut mail till alla medlemmar i klubben om att vi skulle vara med som funktionärsförening för O-Ringen Sälen 2016. I mailet efterfrågades bland annat engagerade till miljögruppen och genom att jag tyckte mig ha bättre koll på miljöfrågor än orientering anmälde jag intresse. Detta ledde till att jag blev miljöansvarig och kom med i ledningsgruppen för O-Ringen 2016. Om klubben varit lika väl fungerande som när vi gick med 2010 hade nog detta kunnat vara en bra idé. Det som hänt sedan dess var att många av de ungdomar som varit mycket aktiva 2010 tappat intresset. Denna säsong hade några slutat helt och med dem även föräldrar som ledare. Ett par andra i klubben flyttade till annan ort. Det hela slutade med att jag blev invald i styrelsen som sekreterare och där även fick ansvara för medlemsregistret samt för att skicka ut information till aktiva. Jag blev även huvudansvarig för ungdomsverksamheten och det var mycket som var nytt. När jag ordnade den första träningen hade jag inte tillgång till några kartor så jag improviserade ihop en kompassövning med ”död räkning” utan någon karta alls. Vi hade inte sökt att arrangera någon tävling 2014, endast en närtävling, och genom att vi var betydligt färre aktiva innebar detta sänkta ambitionsnivåer för klubbens verksamhet. Jag fick springa sträcka 6 på 25-manna och gjorde nog ett godkänt lopp då laget slutade på plats 157.

2015
Under vintern 2014/2015 började jag rita sprintkartor för att vi skulle kunna ha sprintträningar och jag funderade även över klubbens framtid. Jag hade då tagit på mig så många uppdrag att jag gjorde denna reflektion:
”- Jag inser att ifall jag tröttnar helt på detta så kommer jag lämna klubben i värre skick än om jag inte gått med.”
Vi ansökte om att arrangera en sprinttävling på distriktsnivå. Genom en snöleopardincident på Orsa björnpark så ströks DM sprint och istället fick vår tävling DM-status. Vi hade ett tungt år med få som var med som funktionärer på klubbens stora kulturarrangemang på Midsommar. Med hjälp från grannklubbarna lyckades vi i alla fall arrangera DM sprint. Vår gemensamma ungdomsverksamhet inom VBOL utvecklades också bra. Jag fick återigen springa sträcka 7 på 25-manna och vårt lag slutade på plats 153. De problem jag såg inom Ludvika OK tillsammans med det goda samarbetet med de andra klubbarna inom VBOL gjorde att jag väckte frågan om att slå ihop tävlingsalliansen och dess moderklubbar till en enda klubb. Jag fick med styrelsen i Ludvika OK på att vi skulle undersöka förutsättningarna, men övriga klubbar var inte intresserade. Efter säsongen kom jag därför fram till att jag inte orkade mer än att fullfölja uppdraget i ledningsgruppen för O-Ringen 2016 och planerade att avsäga mig mina uppdrag i klubben vid årsmötet 2016. Jag såg verkligen inte någon framtid alls för Ludvika OK. Två händelser gjorde att jag ångrade mig. Den ena var att jag fick ett ledarstipendium från OK Tisaren/Stena – det var svårt att ta emot det och sedan sluta som ledare – och den andra var att Ragnhild tog på sig att vara kassör i klubben. Innan dess hade vi under några år haft en kassör som inte gick på några styrelsemöten, men som ändå skötte betalningar och bokföring. Denna hade aldrig orienterat själv och hennes barn hade slutat tidigare så hon hade egentligen ingen anledning att vara kassör i vår klubb. Det är dock svårt att ha en styrelse när man bara får en ekonomisk rapport i samband med årsmötet och det blev ett lyft för styrelsearbetet att få in en riktig kassör. I slutet av 2015 och början på nästa år gjorde jag min första sammanställning av läget i orienteringsklubbarna.

2016
Det som präglade 2016 var att vi arrangerade O-Ringen i Sälen. Ludvika OK hade inte med extremt många funktionärer men vi var många som ansvarade för olika funktioner. Jag tycker att arrangemanget blev bra och det gav ett ekonomiskt överskott för funktionärsföreningarna. Det ledde dock tyvärr till att vi inte orkade ha någon nybörjarkurs för barn detta år. Tillsammans med Rolf höll jag i alla fall en nybörjarkurs för vuxna i april. Jag hade hört om detta koncept på O-Ringen 2015 och i februari gick jag en instruktörskurs som SOFT ordnade med ledare från GMOK. Denna kurs har vi sedan hållit alla år sedan dess (utom 2017) och den har gjort att föräldrar som inte själva orienterat kommit in i sporten fortare och i många fall också blivit ledare i ungdomsverksamheten. 10mila gick på Lugnet i Falun och VBOL hade med lag i alla klasser. På 25-manna sprang jag sträcka 6 och Västerbergslagens lag slutade på plats 172.

2017
Vändningen i klubbens nedåtgående utveckling kom under 2017. Att vara funktionärsförening för O-Ringen är inte något som lockar nya medlemmar men inför 2017 fick vi in ett par nya aktiva familjer och Elin och Marie tog på sig att hålla nybörjarkurs för barn tillsammans med Smedjebackens OK, så det blev bara ett år utan någon sådan. Vi arrangerade för andra gången sprint-DM och jag var med och ordnade Skogsröjarträffen då vi bland annat höll vår andra inomhusorienteringstävling i en högstadieskola. Vi åkte till Partille där VBOL hade ett par ungdomslag och ett damlag. Vi åkte hemåt efter damkavlen och våra ungdomar saknade att vara uppe på natten och heja på ett lag i 10milakavlen. Att vi hade fått in nya aktiva familjer märktes även i 25-manna där jag sprang sträcka 7 och laget slutade på plats 117.

2018
Årets arrangemang 2018 var distriktsmatchen för Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanland, en tvådagarstävling/läger som vi arrangerade i augusti. Jag hade ritat sprintkartan och var även sprintbanläggare och tävlingsledare. Mitt fokus under året var att ha en bra verksamhet för VBOL ungdomar av vilka de flesta då var födda 2001-2006. Vi var med i alla klasser på 10mila i Nynäshamn (kombinationslag i seniorklasserna) med ungdomar i alla lag och jag gjorde 10mila-debut. Tillsammans med en annan förälder ordnade jag en resa till Ungdomens 10mila med ett D18-lag. Efter några bra år med växande ungdomsverksamhet, inklusive föräldrar, fick vi 2018 ihop två lag på 25-manna och det var första året sedan 2010 som Ludvika OK hade kunnat få ihop ett eget lag i någon av de större stafetterna. Västerbergslagens OL 1 kom på plats 112 och Västerbergslagens OL 2, där jag sprang den långa sträcka 5, på plats 276.

2019
Inför 2019 planerade jag för mer verksamhet för ungdomar och juniorer. Jag arrangerade ungdomsledarutbildningen Ungoteket Dalarna med hjälp av klubbkamrater (från LOK och övriga VB-klubbar). Vi drog också igång ett juniorsamarbete i Dalarna och åkte på en Swedish League-tävling i Värmland. Vi ordnade under påsklovet även en nybörjarkurs (GMOK-konceptet) för äldre ungdomar med egna ungdomar som ledare (fler ledare än deltagare). Vi fick dessutom till ett HD18-lag i Ungdomens 10mila där alla längre/svårare sträckor sprangs av tjejer. Kanske var det utebliven nybörjarkurs för barn 2016 som spelade in, men detta år var det så få medlemmar i Ludvika OK upp till 12 år som sprang stafett-DM så att vi inte skulle ha fått ihop ett eget lag. I början av 2019 tog dock min motivation slut efter att ha lagt ner mycket ideell tid under 5 år så jag avsade mig mina uppdrag i klubben. Det är lättare att orka hålla igång på en hög nivå så länge man känner att alla drar åt samma håll och för min del kände jag inte det på olika nivåer. Jag fick i alla fall vara med och springa 25-manna där VBOL återigen hade med två lag som tyvärr båda blev ej godkända. Under 2019 väcktes återigen frågan om att utreda organisationen inom Västerbergslagens OL, och diskussioner om att slå ihop klubbar, av medlemmar i en annan klubb och jag argumenterade då för att det är bäst att bara var med i en klubb:
”Personligen skulle jag vilja vara med i endast en klubb och kunna känna att vi i den klubben har en gemensam målsättning med vad vi vill med klubben och sedan arbeta för att uppnå detta. Den klubben skulle kunna vara VBOL. Om det inte blir grönt ljus från alla moderklubbar i VBOL hoppas jag att den klubben är LOK.”
Västerbergslagens OL ställde för första gången på många år upp i SM Stafett i klassen H20 med ett mixat lag av tre LOK-juniorer. Det blev dock tyvärr inte någon resa till Skåne och 10mila vilket var en besvikelse för våra damjuniorer.

2020
Diskussionerna om framtiden för VBOL fortsatte 2020 och då de andra klubbarna inom tävlingsalliansen inte ville gå vidare och slå ihop klubbarna till en så beslöt vi i Ludvika OK istället att lämna alliansen från 2021. Det som präglade 2020 var givetvis främst pandemin som gav låga klubbpoäng för alla klubbar. Ludvika OK var dock en av få klubbar som arrangerade mer än planerat då vi utöver Veckans bana arrangerade en pandemianpassad tävling på en mindre karta (Laggarudden) som Bertil börjat rita till en veterantävling. Klubbens veteraner hade inte engagerat sig i frågan om sammanslagning till en VB-klubb men när vi valde att gå ur så uppfattade jag det som att flera gamla medlemmar blev mer motiverade att jobba för klubben. Pär tog tag i arbetet med kartor, inklusive en långsiktig plan för arrangemang, och vi har sedan dess genom en aktiv kartkommitté fått en mycket bättre kvalitet på våra kartor. Under sommaren 2020 kunde vi med stöd från kommunen, tillsammans med OK Malmia, anställa ungdomar tre veckor på sommarlovet för att ordna SOL-skola två veckor och arrangera en sprinttävling den tredje veckan. Genom att många barn stannade hemma under pandemin hade vi många deltagare de åren. (Vi fortsatte sedan med SOL-skola till och med 2023.)

2021
Detta var första året efter att vi lämnade VBOL och vi började bygga upp en organisation med kommittéer. Med stöd från kommunen och RF-SISU tog andra inom klubben tag i underhåll och renoveringar av klubbstugan. Under åren i VBOL hade vår klubbstuga hamnat i kläm. Visst användes den för möten och läger, men klubbstugan blir inte en naturlig samlingspunkt när man är med i en tävlingsallians med gemensamma träningar. Efter att vi gick ur alliansen har vi haft klubbträningar en gång i veckan och huvuddelen av dessa är vid Gussjöstugan. Ju mer klubbstugan används i klubbens verksamhet desto större intresse blir det att sköta om den. Även detta år präglades av pandemin, med inställda stafetter, men trots detta lyckades vi under 2021 få en bra fart på verksamheten. För första gången på många år hade vi ett lag i D21 (D17-) på stafett-DM med ett par juniorer förstärkta med en veteran. Vi arrangerade en klassisk tvådagarstävling i skogen vilket vi inte gjort tidigare under de år jag varit med och jag har sedan dess ansvarat för sekretariatsfunktionen på våra tävlingar.

2022
Något som jag själv identifierat som en nyckel till att bli en fungerande komplett orienteringsklubb var att kunna erbjuda möjligheten för juniorer att vara med i stora stafetter, främst 10mila. Vi började träna för 10mila under 2021, då tävlingen för andra året i rad blev inställd, och inför 2022 gjorde vi en ny satsning. Vi gjorde då en nyckelvärvning i form av Henrik (S) som efter studierna fått jobb i Ludvika och flyttat hit. Med Henrik hade vi en senior tränad för att springa ”långa natten”. Vi fick ihop ett lag till 10milastafetten varav en i laget hade gått vår nybörjarkurs för vuxna hösten 2020. Vi anmälde även inte bara ett utan två damlag. Jag trodde inte att vi skulle få två fulltaliga damlag på startlinjen men vi ville ha många damer beredda att springa och vid behov vara reserver i 10milakavlen. Båda damlagen var dock godkända och två damjuniorer sprang båda kavlarna (vilket gjorde att jag fick vara lagledare istället för att springa). Under 2022 hade vi även tre damjuniorer som sprang stafett på junior-SM. Vi hade dock dåligt deltagande på stafett-DM genom att vi var arrangör för DM medel och DM stafett (den typen av omständigheter är en anledning till att jag tittar på två år när jag tar fram Läget i orienteringsklubbarna). På hösten gjorde vi nystart på 25manna och målet var att ta oss runt godkända. Vi gick i mål på plats 177, vilket väl var i samma nivå som när vi var med i VBOL.

2023
Genom att vi haft med lag i alla klasser i 10mila året innan var det genomförbart att delta även 2023 trots att tävlingen skulle gå i Skellefteå. Intresset var dock lägre med anledning av de långa resorna och vi valde då att bara anmäla ett lag i 10milakavlen, med fyra unga damer i laget. Det var dock länge osäkert om vi ens skulle få ihop tio löpare men jag fick tipset att sträcka 3 var kort och rak och lämplig för löpstarka icke-orienterare. Några dagar innan tävlingen värvade jag min brorson Pentti (ishockeyspelare och tidigare backhoppare) i Örnsköldsvik och med mig och tre barn innebar det att halva laget kom från vår släkt. En förutsättning för att göra ett bra lopp som hänglöpare är att man har någon att hänga och när vi låg sist vid en radiokontroll på sträcka 1 såg det lite mörkt ut, trots att det i princip var midnattssol, men efter bra upphämtning på sträckorna 1 och 2 fick vi en bra rygg i Sundbybergs IK andralag. Att vi lyckades ta oss runt de relativt långa banorna med ett i huvuddel ungt lag är jag otroligt stolt över och jag tror att det var viktigt både för att behålla vår grupp av juniorer och för att ha en verksamhet som lockar seniorer. Våra unga damer fick sedan möjlighet att möta ett jämnare motstånd på Venlastafetten i Finland. Nästa stora lyft för verksamheten var att vi i Johanna (som gått vår nybörjarkurs för vuxna på våren) och Kristina fick in två nya ungdomsledare som tog ansvar för de yngre barnen (grön/vit grupp). Tidigare hade barn efter vårens nybörjarkurs slussats över till en stor grupp med ungdomar i alla åldrar. Det här gjorde att vi fick en bättre verksamhet för yngre och därmed också att fler nya barn fortsatt. Inför hösten bytte Henrik (L) klubb till LOK vilket direkt gjorde många minuter på 25manna och tillsammans med bra insatser från resten av laget innebar det en förbättring till plats 129. Jag fick springa sträcka 5 och överraskade alla, särskilt mig själv, med att vara snabbast i laget på den sträckan trots att (eller tack vare?) jag fått hjälp av övriga under loppet. Ett annat viktigt nyförvärv under hösten var Ole Jørgen som lämnade studierna i Trondheim och NTNUI för jobb vid Hitachi Energy och Ludvika OK. Klubben fick sedan under hösten fler seniorer som flyttat hit som nya medlemmar. Årets arrangemang var på gränsen av vad vi klarade av. Enligt distriktets långtidsplanering skulle vår krets arrangera DM lång och sprint och vi hade funderat på att söka någon av dessa tävlingar men då övriga VB-klubbar sökte andra tävlingar än DM så arrangerade vi alltså både DM sprint, sprintstafett och lång under en helg.

2024
Det här året har klubben utvecklats vidare och vi har fått en organisation som börjar sätta sig. Efter många års diskussioner tog en grupp av våra äldre medlemmar tag i Hittaut, vilket blivit mycket lyckat. Nytt för året var stafettligan. Med både juniorer och seniorer i klubben så fanns intresse för att vara med och vi ställde upp på stafetterna under våren. På grund av sjukdom fick jag hoppa in och springa sista sträckan på Göingestafetten. Huvudfokus var 10mila och under vintern ordnade vi några träningar och under våren även en uttagningstävling. Av laget i 10milakaveln från Skellefteå var endast tre kvar (men en sprang istället ungdomskaveln och tre damkaveln) och vi kom på plats 184 av 270 godkända lag (jämfört med 181 av184 året innan) i herrkaveln och på plats 173 av 251 godkända lag i damkaveln. Själv var jag lagledare men fick även möjlighet att prata lite om vilken betydelse som 10mila har för vår klubb i TV-sändningen fredag kväll. Stafettvåren avslutades med en tur till Kauhava där vi nu hade med lag i både Venla och Jukola (och jag fick springa med Äänekosken Sarjakuvaseura 2). Med många nya yngre löpare hade vi nu även realistiska möjligheter att ta oss upp på topp 100 på 25manna. Tyvärr var det så att ett antal som velat springa nu inte fick plats i laget, men då jag gått upp i H50 fick jag springa sträcka 3. Vi tappade några placeringar på vår sträcka (från 71 till 76) och laget gick till slut i mål på plats 96. Något som är mycket glädjande är att samtidigt som de barn/ungdomar jag följt under åren nu vuxit upp och springer stafettligan så har vi även en stor grupp yngre barn som tycker att orientering, och särskilt orienteringsläger, är något av det bästa de vet. Klubbverksamheten är fortfarande fylld av utmaningar men allt är lättare när man är del av en väl fungerande klubb. I mitten av november var jag med som deltagare på en träningshelg med fyra träningspass som klubbens seniorer ordnat och det kändes nästa overkligt att vara med utan att själv ha lagt banor eller satt ut kontroller.

Sammanfattning
Vad är det då som gjort att Ludvika OK lyckats vända en negativ utveckling? Ludvika OK är idag en klubb där jag känner att alla drar åt samma håll och här upplever jag att det blivit en stor förändring efter att vi lämnade tävlingsalliansen VBOL. I stort sett alla som var aktiva i klubben 2014 är fortfarande, mer eller mindre, aktiva idag. Även om många – inklusive jag själv – tappat sugen eller tagit en paus så har vi kommit tillbaka och fortsatt att göra olika typer av insatser för klubben. När det gäller att ha tagit stegen från att ha varit en mindre klubb till att nu vara en klubb med komplett verksamhet så har det varit helt avgörande att vi har haft en grupp ungdomar som fortsatt i sporten, och i klubben, upp till vuxen ålder. De flesta av dessa har föräldrar som inte själva orienterat som barn utan där hela familjen kommit in som nya i sporten. Vi har inte haft ett för stort fokus på resultat utan orienterar för att det är roligt. Kanske är det en fördel att ha ledare som själva inte orienterat som barn? Vi har dels inte tröttnat på sporten och dels är vi goda förebilder som visar att vi orienterar för att det är roligt även om vi ofta kommer sist. Nästa steg har varit att få ihop egna lag på tiomila. Vi har haft detta som mål under ett antal år. Först var vi några som hade det som ett inofficiellt mål i VBOL och sedan blev det ett uttalat mål för Ludvika OK. Att vi lyckats beror på att våra ungdomar vuxit upp och att vi sedan fått in nyinflyttade seniorer. Detta hänger ihop med att det går bra för Ludvikas stora arbetsgivare Hitachi (tidigare ABB, tidigare ASEA), men det är samtidigt tillfälligheter som spelat in. Här är min slutsats att det är svårt att ta steget upp och att det därför är viktigt att hålla i deltagandet i 10mila även om det vissa år inte är så stort intresse. Jag har tidigare kommit fram till att det viktigaste för en orienteringsklubb är att det är lätt att komma in som ledare. Genom att vi är några som gjort mycket under åren så är vi nu i det läget att man kan tacka ja till att ordna en träning utan att det innebär att man även måste göra x, y och z, vilket också innebär att det inte längre är ett fåtal som gör allt. Det är även viktigt att det är lätt att komma in som ny orienterare. Vi har nybörjarkurser både för barn och vuxna och sedan ett par år har vi även träningar för de yngre som inte förutsätter att föräldrarna kan orientera. Under de år som jag har varit aktiv har vår klubb fått stöd från SOFT och RF-SISU för föreningsutveckling och stöd till utbildningar. I vissa fall har det viktigaste med dessa stöd kanske varit att vi kunnat fokusera på att genomföra verksamhet utan att först behöva övertyga andra i klubben om att lägga pengar på det? Det förekommer idag diskussioner om vad exempelvis SOFT kan göra för att stödja klubbar och jag tycker att vi fått det stöd vi har behövt. Det går att vända en negativ utveckling, men det kräver mycket arbete i klubben och det finns inga garantier. Detta arbete är inget som någon konsulent på ett kansli kunnat göra åt oss.