Orienteringsklubbarna 2019: 4. Aggregerade förändringar ungdomsverksamhet

Mitt ursprungliga syfte med klassificeringen av orienteringsklubbarna var att få en bild av orienteringssverige. Genom att göra om klassificeringen 3½ år senare är det möjligt att se hur respektive klubb förändrats och även att se trender. Jag kommer att återkomma med analyser av enskilda klubbar men jag börjar med att titta på aggregerade förändringar och först alltså ungdomsverksamheten.

Måttet för ungdomsverksamhet är 0-3 poäng och i det ingår ifall klubben fått LOK-stöd för ungdomar upp till 16 år (1 p) samt ifall klubben deltagit på stafett-DM med lag i klasserna DH10-DH12 (1 poäng) och/eller lag i klasserna DH14-DH16 (1 poäng).

Så här har klubbarna förändrats sedan 2015:

Poäng     2015          2019        Förändring
0              197           196                      -1
1              163           166                     +3
2                59             61                     +2
3              160           146                    -14

Totalt har alltså antalet klubbar med maximala 3 poäng minskat med 14 från 160 till 146. En av dessa är FK Vittus och OK Dacke som slagits ihop till Karlskrona SOK men det totala antalet i Blekinge har inte minskat genom att Stigmännen Karlshamns OK ökat från 2 till 3 poäng.

Om vi räknar totalt antal poäng har det i riket minskat med 35 poäng från 761 p till 726 p. Uppdelat på distrikt ser det ut så här:
Västerbotten +5
Hälsingland +2
Jämtland-Härjedalen +2
Skåne +2
Östergötland +2
Göteborg +1
Medelpad +1
Örebro 0
Blekinge -1
Gästrikland -1
Stockholm -1
Värmland -1
Ångermanland -1
Gotland -2
Halland -3
Södermanland -3
Uppland -3
Dalarna -4
Västergötland -5
Västmanland -5
Bohuslän-Dal -6
Norrbotten -6
Småland -8

I Västerbotten har exempelvis Skellefteå OK ökat från 1 p till 3 p. Fördelningen bland klubbar som ökat (undantaget Karlskrona SOK) ser ut så här:
0 p -> 1 p: 26 klubbar
1 p -> 2 p: 18 klubbar
2 p -> 3 p: 18 klubbar
0 p -> 2 p: 2 klubbar*
1 p -> 3 p: 7 klubbar**

Bland de klubbar som minskat (undantaget sammanslagningen till Karlskrona SOK) har de flesta gått från 1 p till 0 p:
3 p -> 1 p: 13 klubbar
2 p -> 0 p: 5 klubbar
3 p -> 2 p: 24 klubbar
2 p -> 1 p: 19 klubbar
1 p -> 0 p: 32 klubbar

Det är naturligt att det sker förändringar mellan åren men när det gäller ungdomsverksamheten, främst mätt utifrån hur många klubbar som får ihop lag till stafett-DM, är trenden svagt negativ; -4,6 % räknat på totalpoängen.

* Mälarö SOK och Filipstads OK
** Bredareds IF, FK Åsen, Kovlands IF, Nässjö OK, OK Tyringe, Skellefteå OK och Väsby OK.

Orienteringsklubbarna 2019: 3. Klassificering av klubbar 2019

Nu har jag publicerat en uppdaterad version av klassificering av orienteringsklubbarna 2019. Jag har använt samma poängberäkning som 2015 vilket gör att det är möjligt att jämföra mellan åren. Helst hade jag velat att det skulle gå att filtrera i kartan men den funktionen finns inte så jag har istället delat in klubbarna i olika typer. Den indelning jag gjorde 2015 byggde helt på poäng (0-20 p) och det verkar i och för sig vara ett robust mått men det blev väldigt godtyckligt var gränserna skulle gå och därför har jag alltså använt denna indelning:
Typ 1: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2017-2018 och har deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2017-2018.
Typ 1E: Som typ 1 med tillägget att klubben har elitverksamhet.
Typ 2: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2017-2018 men har inte deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2017-2018.
Typ 3: Arrangerat mindre tävling 2017-2018 och/eller deltagit på 10mila och/eller 25manna 2017-2018.

Jag har liksom 2015 begränsat sammanställningen till orienteringslöpning.

Klassificeringen av klubbar finns här:
Läget i orienteringsklubbarna 2019 (öppnas i Google maps)

Orienteringsklubbarna 2019: 2. Orienteringsklubbar som försvunnit

Sedan 2015 har omkring 28 orienteringsklubbar försvunnit. (Siffran är lite osäker genom att sammanställningen 2015 kan ha innehållit föreningar som inte var anslutna till SOFT. Årets sammanställning innehåller dock endast SOFT-anslutna föreningar.) Jag listar föreningarna utifrån vilken typ av förening det var. Efter föreningsnamnet står en siffra inom parentes och det är alltså föreningens poäng 2015 på skalan 0-20 p .

Flersektionsföreningar
Ett antal flersektionsföreningar är inte längre anslutna till SOFT:
Bullarens GOIF (2 p)
Garda IK (4,5 p)
I 2 IF Karlstad (3,5 p)
I 15 IF (2 p)
Jämtlandspolisens IF (0 p)
Karlsbyhedens IK (9 p)
SK Graal (2 p)
Skattkärrs IF (9,5 p)
Ytterhogdals IK (1 p)

Av dessa hade tre lite mer omfattande orienteringsverksamhet 2015:
Orienterarna i Garda IK verkar ha gått över till Garda OK.
Orienterarna i Karlsbyhedens IK har bildat Karlsbyhedens OK (nu 10 p).
Orienterarna i Skattkärrs IF bröt sig ut och bildade Skattkärrs SOK (nu 13 p).

Särskilda orienteringsklubbar
IF Vildsvinet (0 p)
LiTHe Vilse (1 p)
Nxtgeneration OL (1 p)
Ski-o Tour Club (0 p)
Team Dala Sports Academy IF (0 p)
Tranan HandikappIK (0 p)

LiTHe Vilse vid Linköpings universitet verkar finnas kvar, men är alltså inte längre ansluten till SOFT. Örkelljunga, där Nxtgeneration OL fanns, har inte längre kvar NIU i orientering.

Orienteringsklubbar (Skid- och orienteringsklubbar)
Nio rena orienteringsklubbar har försvunnit sedan 2015.

IF Strategen (2) [Medelålder bland medlemmar i Rikslistan 2015: 73,2 år]
Kinnarumma IF (0,5 p) [61,4 år]
Klavre OK (0,5 p)  [57,3 år]
Nitta IF (2 p) [72 år]
OK Härjulf (0,5 p) [31 år]
OK Norden (1,5 p) [53 år]
OK Viola Tricolor (0 p) [-]
SK Järven (0,5 p) [85 år]
Vittsjö OK (1 p) [84 år]

Som jag beskrev 2015/2016 finns ett stort antal små orienteringsklubbar med hög medelålder och vi kommer att fortsätta att se att dessa försvinner när medlemmarna blir för få och/eller gamla.

Sammanslagna orienteringsklubbar
FK Vittus (11 p)
OK Dacke (17,5 p)
Rotebro IS OK (0,5 p)
Älvsjö AIK SOK (0 p)

Redan 2015 hade Älvsjö AIK SOK och Örby IS slagits samman till OK Älvsjö-Örby (nu 15,5 p), som verkar vara en fungerande orienteringsklubb.

Attunda OK (nu 19 p) bildades 2008 som en tävlingsallians mellan Rotebro IS OK och Turebergs IF. Nu har alltså Rotebro IS OK upplösts med motiveringen att all verksamhet sker i Attunda OK.

Under 2014-2016 slogs orienteringsklubbarna FK Vittus och OK Dacke i Karlskrona ihop till SOK Karlskrona (nu 19 p) och det verkar ha blivit lyckat.

Utvecklingen när det gäller orienteringsklubbar som försvunnit är inget som förvånar sett mot bakgrund av läget 2015 och det finns ytterligare 100-200 klubbar i samma läge. Traditioner i all ära men jag ser hellre att man lägger tid och engagemang på orientering än på att hålla liv i anrika klubbar och därför tycker jag att det är roligt att se exempel på lyckade sammanslagningar som Karlskrona SOK.

Uppdatering 2019-06-27:
Jag hade missat att notera att Karlsbyhedens IK blivit Karlsbyhedens OK.

Orienteringsklubbarna 2019: 1. Nya orienteringsklubbar

För 3-4 år sedan sammanställde jag och bearbetade statistik om Sveriges orienteringsklubbar och skrev sedan ett antal inlägg. (Senaste inlägget.) Nu har jag uppdaterat detta och avser att följa upp med ett antal inlägg om vad som hänt sedan dess. Jag inleder med detta inlägg som alltså handlar om de 16 orienteringsklubbar som tillkommit sedan slutet av 2015. Man kan tycka att det är bra med nya klubbar men jag är inte så säker på att det alltid är så.

Turfklubbarna
Orienteringsförbundet har tre medlemmar som ägnar sig åt orientering i form av Turf. Från Wikipedia:
Turf är ett platsbaserat spel för flera spelare med förstärkt verklighet utvecklat och utgivet av det svenska spelföretaget Andrimon AB. Spelet släpptes år 2010 för iOS och Android och går ut på att erövra virtuella spelområden på fysiska platser genom smartphonens GPS-system, för att på så vis tävla mot andra spelare. Spelet är gratis med tillgängliga köp inuti appen. Turf har bidragit till uppkomsten av flera idrottsföreningar, bland annat i Skåne, Göteborg och Stockholm.

Orienteringsklubbarna är:
Turf Skåne
Kalmar Turfförening
Föreningen Turf Västmanland

Jag måste erkänna att jag inte hört talas om Turf innan jag stötte på de här klubbarna på SOFT hemsida, och det är säkert en nyttig form av sysselsättning, men jag är tämlingen säker på att ifall de hade försökt att starta ett nytt idrottsförbund så hade de inte fått bli medlemmar i RF. Istället har de alltså gått med i orienteringsförbundet vilket ger de möjligheter att få ekonomiskt stöd som andra idrottsföreningar.

Arrangemangsklubbar
Vi har sedan tidigare ett antal orienteringsföreningar som verkar ha som huvudsyssla att ordna en orienteringstävling och nu har det tillkommit ytterligare en:
Obygdens OK

Målet med denna förening är: att arrangera idrottsevenemang, främst med inriktning på löpning och orientering.
IF Löjp

Även denna klubb verkar mer vara inne på arrangemang (än så länge naturpass):
Funäsfjällens SK



Gymnasieförening
Sedan tidigare har det funnits SOFT-anslutna föreningar på flera av orienteringsgymnasierna och nu finns även en i Hallsberg:
Alleskolans IF

Flersektionsföreningar
Två föreningar har tillkommit som har verksamhet inom många idrotter och där orienteringsdelen inte verkar att vara den största:
IFK Söderhamn
Dorotea IF

Ickeförening-föreningen
Den mest kända föreningen för de som inte vill vara med i en förening är AXA Sports Club. Nu finns även en sådan förening inom orienteringsrörelsen:
Umara Sports Club

Umara är stolt huvudsponsor till en av Sveriges största idrottsföreningar - Umara Sports Club. Föreningen är en kostnadsfri förening, ansluten till 5 olika förbund (friidrott, triathlon, skidor, cykel & orientering) för idrottare som kanske inte har så mycket tid över till att vara föreningsaktiva, men ändå vill tillhöra en riktig förening, få klubbkänsla och tävla med andra likasinnade motiverade människor.

Samarbetsförening
Det finns sedan tidigare ett antal alliansföreningar inom SOFT och nu finns även en förening för samarbete kring orienteringsträning i Kristianstad:
Föreningen Orienteringscentrum Kristianstad

Aktivitetsförening
SOFT har en medlemsförening som inte verkar göra något för att få nya medlemmar. Istället erbjuds aktiviteter mot betalning. Jag har lite svårt att se det ideella i detta:
Tough Training Group Umeå IF

Oklar klassificering
Följande orienteringsklubb har jag inte fått någon tillräckligt bra bild av för att kunna göra en klassificering. Kontaktpersonen är dock redan med i åtminstone två orienteringsklubbar sedan tidigare:
Skidorienteringsklubben Smalspåret

"Riktig" orienteringsklubbar
Av alla dessa föreningar är det tre som har medlemmar med i Sverigelistan eller som deltagit i orienteringstävlingar för klubben så att det verkar att vara vara riktiga nystartade orienteringsklubbar:
Långbergets OK
OK Brunnen
Åre OK


Sammanfattningsvis har orienteringen fått sexton nya medlemsföreningar men det innebär alltså inte sexton nya orienteringsklubbar. Jag som relativt ny orienterare har uppfattat att kärnan i orienteringsrörelsen är klubbar med medlemmar som både arrangerar tävlingar och som deltar i tävlingar. Fler av de nya klubbarna ifrågasätter denna modell. Utöver de som sysslar med Turf, och inte orientering, och TTGU som inte verkar vara en ideell förening alls så finns en ny förening för de som vill tävla men inte arrangera (Umara SC) och flera föreningar som bara verkar vilja arrangera (Obygdens OK, Funäsfjällens SK). Även gymnasieföreningarna är en typ av arrangörsföreningar genom att det är för att arrangera orienteringstävlingar som de måste vara medlemmar i SOFT. Jag har inte inblick i någon arrangörsförening men genom att det inte finns någon klubbverksamhet så måste intäkterna från arrangemangen gå till något annat. (Jag ser dock inget problem i att eleverna på orienteringsgymnasierna lär sig att arrangera tävlingar, och att det gör det med skolkamraterna.)

Ser man det positivt så verkar Obygdshelgen bli en riktigt häftig tävling och förhoppningsvis kommer det nu att finnas bättre möjligheter att utöva orientering även i Dorotea, Åre m fl orter.

Uppdaterad 2019-06-26 med IF Löjp och Åre OK som av någon anledning fallit bort.

Grottan vid Hamptjärn

Idag var det dags att återbesöka O-Ringenterrängen i Örnsköldsvik då vi skulle leta efter isgrottan vid Hamptjärn. Vi hade förstått att grottan skulle finnas på kartan från etapp 1 men trots ingående studier så hittade jag inte igen någon grottsymbol (203) på kartan. Som tur var hittade jag två vägbeskrivningar på nätet (1 och 2). Grottans position på kartan framgår här (JWe i rött):

Mycket riktigt är grottan inte ritad på kartan; i stället är det ritat som en S-formad opasserbar brant:

Det blir visserligen tydligt att man inte kan passera branten men den som ser grottan kan inte använda den för att läsa in sig. Rätt eller fel? Så här såg grottan ut idag:

Tät skog på sprintkartor

För ett par veckor sedan var vi i Borås och sprang O-Event med tre sprinttävlingar på lika många dagar tillsammans med Dalarnas orienteringsförbund. På två av etapperna hade jag svårt att läsa grönbilden och efter att tävlingarna var slut gick jag tillbaka och tog en till titt på skogen och kom fram till att jag hade haft rätt i min känsla att skogen inte var ritad med rätt färg.

Svårigheten när det gäller att rita tät skog på sprintkartor är den stora skalan; 1:4000/1:5000 jämfört med 1:15000 för skogskartor. (En skogsyta blir ungefär tio gånger större på en sprintkarta jämfört med en skogskarta.) Det är alltså möjligt att rita med en helt annan upplösning och för att kartan ska redovisa framkomlighet korrekt så måste man göra det. Oavsett hur man gör om man generaliserar för mycket så blir det fel; det är lika allvarligt om en skog ritad med nedsatt löphastighet inte är det som om man missat att rita den grön.

På fredagens Sprint by night tog jag ett vägval nedför en slänt genom ljusgrön skog (60-80 % av normal löphastighet) och hamnade i en riktigt plockepinn av vindfällda träd. För att ta sig igenom brötet var man tvungen att klättra och kämpa (Fight i ISOM 2017.) Med tanke på hur svårt det var att ta sig igenom den ljusgröna skogen valde jag att helt undvika den mellangröna skogen (40-60 %) på väg till nästa kontroll med ett långt vänstervägval. En konkurrent i H40 som inte är så noga med kartsymbolerna berättade efter tävlingen att det inte varit några problem att springa genom den mellangröna slyskogen.

Så här såg den ljusgröna skogen ut i dagsljus:

Det som verkligen fick mig att börja fundera över redovisningen av vindfällda träd var dock lördagens Downhill sprint. När jag sprang den letade jag efter något som jag trodde var änden på en rishög. Kontrollpunkten (7) var "Tät skog - Sydöstra slutet [linjeobjekt]". Jag sprang förbi kontrollen utan att kolla kodsiffran och när jag kom tillbaka efter en krok så insåg jag att kontrollpunkten var vid slutet på ett vindfällt träd:

I kontrollringen finns två smala remsor av tät skog och det är alltså de här två träden:

När kartan ritades var de antagligen löphindrande men nu tog det enligt min bedömning 0-2 sekunder extra att passera träden tvärs och då kan jag inte se att det ska vara med på kartan. Det fanns dock mängder av vindfällen i tävlingsterrängen som inte var redovisade alls på kartan, både i ljusgrön och vit skog. Problemen med att försöka göra så här detaljerad kartritningen är flera. Det är (nästan?) omöjligt att rita in alla hinder konsekvent och det krävs ett stort arbete vid revidering av kartan. Nu var det så att de här träden även fanns med på kartan från 2017:

De här har alltså legat här i mer än ett år och är därför inte särskilt löphindrande längre. Ett par vindfällen som faktiskt var det fanns omedelbart nordväst om de två som var inritade:

Den löpare som inser att den täta skogen på kartan egentligen är svårpasserade vindfällen och väljer att springa bredvid de inritade vindfällena springer alltså rätt in i ett par färska vindfällda träd.

I början av augusti arrangerade min klubb distriktsmatchen för ungdomar från Dalarna och granndistrikten och jag var både kartritare och banläggare för sprintdistansen. Att dubblera som banläggare är enormt arbetssparande när det gäller kartritningen genom att man genom banläggningen styr vilka delar av kartan som måste detaljrekas. Även på vår tävlingskarta hade vi ett parti med tät skog men genom att banläggaren (jag) inte hade några sträckor med vägval genom skogen så slapp alltså kartritaren (jag) att lägga ner tiotals timmar på att rita en rättvisande karta i den täta skogen.

På den här sträckan gick det att springa endera höger eller vänster på cykelbana. (Vi hade en funktionär som kollade att ingen tog vägvalet över åkeriet.) Man kan givetvis även uppnå den här effekten om banläggaren har en bra dialog med kartritaren men det kräver att banläggaren ser värdet i att spara in kartritningstid.

Ett avslutande tips är att helt undvika löphindrande skog som sprintterräng eller, om det inte är möjligt, att lägga banorna så att den täta skogen undviks. Downhillsprinten i Borås är känd för den här skogsterrängen och då föredrar åtminstone jag en karta som är mer generaliserad och där man inte redovisar enskilda vindfällda träd.

Alléer

Igår sprang vi sprint-DM i Leksand vid Tegera arena och jag fick till ett bra lopp utan större bommar. Under min egen löpning reagerade jag inte på några oklarheter/fel på kartan, och det är det viktigaste, men när jag därefter skuggade yngste sonen i ÖM1 så var det en hel del jag reagerade på. På eftermiddagen var det sprintstafett för barnen vilket gjorde att jag däremellan hade lite mer tid att jämföra kartan med terrängen.

Något som jag diskuterade en del med kartkontrollanten när jag ritade kartan till förra årets sprint-DM i Dalarna var hur man ska rita alléer. De två alternativen vi diskuterade var:

401 + 419 (1) Öppet, lättlöpt område med framträdande buske eller litet träd
402 (2) Öppet, lättlöpt område med spridda träd
Själv tycker jag att det är mycket lättare att få rätt bild av terrängen när träden ritas ut på öppen mark jämfört med de oftast smala remsorna av "parkhygge" (402). På gårdagens karta fanns båda alternativen med, ibland i direkt anslutning till varandra!

I anslutning till arenan finns flera alléer där den som går åt väster är ritad med enskilda träd och den som går i nord-sydlig riktning är ritad som öppet område med spridda träd.

Väg med framträdande träd på sidorna.

Väg som korsar föregående väg, denna är omgiven av öppen mark med spridda träd.

På parkeringen (529, Område med hårdgjord yta) finns ett antal områden med öppen mark med spridda träd.

På den här parkeringen några meter ifrån där förra bilden är tagen finns i stället ett antal framträdande träd.

Mitt huvudargument för att använda symbolen framträdande träd är att det då blir lättare att läsa och förstå när man springer. Ser man till vad som står i sprintnormen tycker jag att träd planterade i en allé inte är spridda.

När jag var ute i terrängen noterade jag att kartan inte reviderats på de delar av kartan där det inte gick några banor.

Inhägnat område med passerbart staket.

Själv hade jag problem att passera staket på kartan ovan.

De lokala tecknet svart kryss skulle enligt PM vara majstång eller lekplats men på kartan fanns även skyltar samt höga lyktstolpar.

Två majstänger eller lekplatser?