Med anledning av SOFT förslag på förändringar för att behålla fler barn och unga (upp till 25 år) har även läget i juniorklasserna diskuterats på orienterare.nu . Jag har ganska bra koll på juniorklasserna i Dalarna och kanske ett par till distrikt men inte någon välgrundad uppfattning i övrigt. Jag tycker att det är intressant att kunna utgå ifrån fakta när man diskuterar och därför har jag försökt ta fram ett mått för att kunna jämföra olika distrikt.
Alla distrikt har under 2019 genomfört fyra individuella DM-tävlingar (spring, medel, lång och natt) (några distrikt även ultralång) med potentiellt fyra klasser på varje DM (D18, H18, D20 och H20). Totalt har det alltså i varje distrikt tävlats i 16 junior-DM-klasser och jag har räknat i hur många av dessa som haft minst tre godkända deltagare (gränsen för att poäng i Sverigelistan ska räknas för klassen). Vi får då ett mått mellan 0 och 16 för distrikten och så här ser det ut för 2019:
Stockholm 16
Småland 15
Göteborg 14
Dalarna 12
Södermanland 12
Uppland 12
Västergötland 11
Skåne 8
Halland 7
Värmland 7
Västmanland 7
Östergötland 7
Gästrikland 6
Blekinge 5
Örebro 4
Bohuslän-Dals 3
Medelpad 3
Norrbotten 3
Västerbotten 3
Gotland 2
Ångermanland 2
Jämtland-Härjedalen 1
Hälsingland 0
Det är bara Stockholm som haft tillräckligt många deltagare i alla klasser medan ett antal distrikt haft tre deltagare/klass i få tävlingar. Jag tror att det här är ett ganska bra mått på hur många juniorer som är aktiva i distrikten och om det blir för få tror jag att det inte är så roligt att åka på tävlingar.
Ser man till genomsnittet per distans ser det ut så här (0-4):
Medel 2 klasser/distrikt
Lång 1,87 klasser/distrikt
Sprint 1,74 klasser/distrikt
Natt 1,35 klasser/distrikt
Genomsnitt per klass (0-4):
H18 2,52 distanser/distrikt
D18 2,22 distanser/distrikt
D20 1,13 distanser/distrikt
H20 1,09 distanser/distrikt
Vad kan man dra för slutsatser av detta då? Själv ser jag åtminstone att det behövs åtgärder som riktar sig mot äldre ungdomar/juniorer vilket saknas i SOFT förslag.
måndag 21 oktober 2019
tisdag 24 september 2019
VBOL som orienteringsklubb, uppdatering 2019
I tidigare inlägg presenterade jag mitt förslag från 2015 om att slå ihop de klubbar som idag ingår i tävlingsalliansen VBOL till en orienteringsklubb. Det som då hände efter att jag lagt förslaget var att min klubb (Ludvika OK) ställde sig positiv till att gå vidare med förslaget medan övriga klubbar inte var intresserade av några sådana diskussioner. Nu har alltså frågan väckts igen, denna gång av medlemmar i en annan klubb. När jag har tänkt igenom frågan igen så kommer jag till samma slutsats: det skulle ha varit rätt att inleda den här processen 2015.
Min upplevelse är fortfarande att nuvarande organisation både innebär dubbelarbete och att många frågor faller mellan stolarna. Den gemensamma ungdomskommittén ansvarar för det mesta av verksamheten men har inte tillgång till någon budget. Moderklubbarna har varsin budget men egentligen ingen orienteringsverksamhet. Tävlingsalliansens styrelse slutligen har varken någon större budget eller något direkt ansvar för tränings- och tävlingsverksamheten. Även till synes enkla frågor som inköp av en uppsättning nya datorer kan ta ett år att bereda.
En orienteringsklubbs viktigaste tillgångar är ideell tid och, kanske framförallt, engagemang. Jag tror att det är i själva orienteringen - träningar och inte minst tävlingar - som engagemanget för en klubb skapas. När man då tävlar för en klubb (VBOL) och identifierar sig med den klubben är det inte alls säkert att man känner samma engagemang för att arbeta för sin moderklubb. Som ny medlem är det inte lätt att förstå hur det hänger ihop eller varför man ska vara med och hjälpa till med moderklubbens aktiviteter.
I tidigare inlägg har jag skrivit om orienteringsrörelsens framtid och jag är tyvärr övertygad om att ett stort antal av nuvarande klubbar inte kommer att finnas kvar om ett antal år. För mig har det viktigaste varit att vi ska ha en fungerande klubb i Västerbergslagen, inte vilka klubbar som vunnit 10mila på 60- eller 70-talet. När jag kom med det ursprungliga förslaget 2015 var Ludvika OK i en svacka och jag var tveksam till hur länge vi skulle kunna fortsätta som klubb. En av orienteringsrörelsens styrkor är att det finns många orienterare som fortsätter som ledare långt efter att deras egna barn vuxit upp och det gör att en klubb kan överleva tillfälliga svackor. Om man istället är beroende av föräldrar kan det gå fort utför med en klubb. Efter att förslaget om att slå ihop klubbarna inte gick igenom har jag arbetat rätt hårt för att Ludvika OK ska finnas kvar som en fungerande klubb. Både med föreningsadministration, orienteringsverksamhet och annat. Idag har Ludvika OK kommit ur svackan och har en mycket mer stabil organisation.
Även om jag tror att det var rätt att väcka frågan om sammanslagning för drygt fyra år sedan är jag inte övertygad om att det är rätt väg att gå 2020. Under 2015-2016 arbetade vi tillsammans inom en rad olika funktioner inför O-Ringen vilket stärkte gemenskapen inom VBOL (liksom med övriga funktionärsklubbar inom distriktet). Om vi hade påbörjat en sammanslagningsprocess redan 2015 skulle vi ha haft gott om tid och ändå varit färdiga idag. Om vi börjar idag, och utan att först vara överens i centrala frågor, är jag rädd för att vi kommer att få lägga mycket tid och engagemang på detta under flera år; tid och engagemang som vi istället kunde ha lagt på orienteringsverksamheten. Jag kommer ihåg hur diskussionerna gick 2015 och jag tror att det fortfarande finns medlemmar i moderklubbarna som är negativa till en sammanslagning. Det finns också frågor om exempelvis klubbstugor som måste hanteras vid ett samgående och som inte är helt enkla. Om det skulle bli så att höstens diskussioner, vilket jag själv alltså tror, leder till att ett antal medlemmar i moderklubbar är för en sammanslagning medan andra är negativa så tycker jag inte att det är värt att riskera konflikter kring detta som i sådana fall riskerar att dränera klubben på engagemang. I sådana fall tycker jag att Ludvika OK istället ska lämna tävlingsalliansen Västerbergslagens OL.
Givetvis är det en stor fördel att vi idag har gemensamma träningar med en större grupp barn och ungdomar än om vi hade träningar var för sig. Det är mycket mer stimulerande att förbereda en träning om det kommer 60+ deltagare än 10. Det blir också lättare för barnen att hitta kompisar i en större grupp. (Det ursprungliga argumentet att det blir lättare att få ihop stafettlag tycker jag inte väger särskilt tungt genom att VBOL inte haft egna lag på exempelvis 10mila varken i dam- eller herrklass under de senaste åren.) Trots att det finns stora fördelar med nuvarande organisation så tror jag att nackdelarna är något som man inte kan komma ifrån och att de kommer att begränsa moderklubbarna så länge vi har uppdelning mellan moderklubb och tävlingsallians.
Personligen skulle jag vilja vara med i endast en klubb och kunna känna att vi i den klubben har en gemensam målsättning med vad vi vill med klubben och sedan arbeta för att uppnå detta. Den klubben skulle kunna vara VBOL. Om det inte blir grönt ljus från alla moderklubbar i VBOL hoppas jag att den klubben är LOK.
Min upplevelse är fortfarande att nuvarande organisation både innebär dubbelarbete och att många frågor faller mellan stolarna. Den gemensamma ungdomskommittén ansvarar för det mesta av verksamheten men har inte tillgång till någon budget. Moderklubbarna har varsin budget men egentligen ingen orienteringsverksamhet. Tävlingsalliansens styrelse slutligen har varken någon större budget eller något direkt ansvar för tränings- och tävlingsverksamheten. Även till synes enkla frågor som inköp av en uppsättning nya datorer kan ta ett år att bereda.
En orienteringsklubbs viktigaste tillgångar är ideell tid och, kanske framförallt, engagemang. Jag tror att det är i själva orienteringen - träningar och inte minst tävlingar - som engagemanget för en klubb skapas. När man då tävlar för en klubb (VBOL) och identifierar sig med den klubben är det inte alls säkert att man känner samma engagemang för att arbeta för sin moderklubb. Som ny medlem är det inte lätt att förstå hur det hänger ihop eller varför man ska vara med och hjälpa till med moderklubbens aktiviteter.
I tidigare inlägg har jag skrivit om orienteringsrörelsens framtid och jag är tyvärr övertygad om att ett stort antal av nuvarande klubbar inte kommer att finnas kvar om ett antal år. För mig har det viktigaste varit att vi ska ha en fungerande klubb i Västerbergslagen, inte vilka klubbar som vunnit 10mila på 60- eller 70-talet. När jag kom med det ursprungliga förslaget 2015 var Ludvika OK i en svacka och jag var tveksam till hur länge vi skulle kunna fortsätta som klubb. En av orienteringsrörelsens styrkor är att det finns många orienterare som fortsätter som ledare långt efter att deras egna barn vuxit upp och det gör att en klubb kan överleva tillfälliga svackor. Om man istället är beroende av föräldrar kan det gå fort utför med en klubb. Efter att förslaget om att slå ihop klubbarna inte gick igenom har jag arbetat rätt hårt för att Ludvika OK ska finnas kvar som en fungerande klubb. Både med föreningsadministration, orienteringsverksamhet och annat. Idag har Ludvika OK kommit ur svackan och har en mycket mer stabil organisation.
Även om jag tror att det var rätt att väcka frågan om sammanslagning för drygt fyra år sedan är jag inte övertygad om att det är rätt väg att gå 2020. Under 2015-2016 arbetade vi tillsammans inom en rad olika funktioner inför O-Ringen vilket stärkte gemenskapen inom VBOL (liksom med övriga funktionärsklubbar inom distriktet). Om vi hade påbörjat en sammanslagningsprocess redan 2015 skulle vi ha haft gott om tid och ändå varit färdiga idag. Om vi börjar idag, och utan att först vara överens i centrala frågor, är jag rädd för att vi kommer att få lägga mycket tid och engagemang på detta under flera år; tid och engagemang som vi istället kunde ha lagt på orienteringsverksamheten. Jag kommer ihåg hur diskussionerna gick 2015 och jag tror att det fortfarande finns medlemmar i moderklubbarna som är negativa till en sammanslagning. Det finns också frågor om exempelvis klubbstugor som måste hanteras vid ett samgående och som inte är helt enkla. Om det skulle bli så att höstens diskussioner, vilket jag själv alltså tror, leder till att ett antal medlemmar i moderklubbar är för en sammanslagning medan andra är negativa så tycker jag inte att det är värt att riskera konflikter kring detta som i sådana fall riskerar att dränera klubben på engagemang. I sådana fall tycker jag att Ludvika OK istället ska lämna tävlingsalliansen Västerbergslagens OL.
Givetvis är det en stor fördel att vi idag har gemensamma träningar med en större grupp barn och ungdomar än om vi hade träningar var för sig. Det är mycket mer stimulerande att förbereda en träning om det kommer 60+ deltagare än 10. Det blir också lättare för barnen att hitta kompisar i en större grupp. (Det ursprungliga argumentet att det blir lättare att få ihop stafettlag tycker jag inte väger särskilt tungt genom att VBOL inte haft egna lag på exempelvis 10mila varken i dam- eller herrklass under de senaste åren.) Trots att det finns stora fördelar med nuvarande organisation så tror jag att nackdelarna är något som man inte kan komma ifrån och att de kommer att begränsa moderklubbarna så länge vi har uppdelning mellan moderklubb och tävlingsallians.
Personligen skulle jag vilja vara med i endast en klubb och kunna känna att vi i den klubben har en gemensam målsättning med vad vi vill med klubben och sedan arbeta för att uppnå detta. Den klubben skulle kunna vara VBOL. Om det inte blir grönt ljus från alla moderklubbar i VBOL hoppas jag att den klubben är LOK.
måndag 23 september 2019
Sverigelistan (2)
Efter det första inlägget om Sverigelistan fick jag förslaget att illustrera skillnaden mellan att springa på tävlingar med 3 respektive 30 deltagare. Jag har försökt göra detta genom att anta att en löpare börjar med 300 poäng och springer ett (stort) antal tävlingar med endera 3 eller 30 löpare i klassen. Alla löpare antas vara lika bra på att orientera med 100 minuter (långdistans i H21) som bästa möjliga tid och där nedanstående kurva visar täthetsfunktionen för tiden i mål:
Genom att Sverigelistan bygger på 75 minuteras segrartid för herrar har de simulerade löparna alla 25 poäng på Sverigelistan.
Med tre löpare i klassen, utöver den nye, kommer det alltid vara några i toppen på varje lopp som bommat och det gör att de som inte gjort det kommer att förbättra sin poäng. Den nye löparen får omkring 25 poäng efter sex lopp men sedan fortsätter utvecklingen så att poängen för alla fyra löpare går mot 0.
När det istället är 30 löpare i klassen kommer det alltid vara minst tre som gjort tiden som grovt räknat motsvarar deras toppnivå och då kommer alla att få en rättvisande poäng för sin tid och poängen på Sverigelistan för den nye löparen kommer att gå emot dennes toppnivå, det vill säga 25.
 |
| Täthetsfunktion för löparnas tider |
 |
| Förändring av poäng på Sverigelistan med 3+1 löpare i klassen. |
 |
| Förändring av poäng på Sverigelistan med 30+1 löpare i klassen. |
måndag 16 september 2019
Sverigelistan (1)
Sverigelistan på Eventor engagerar många orienterare. Formeln är ganska enkel att förstå men sedan är det inte så lätt att räkna ut hur den fungerar i praktiken. Något jag lärt mig med åren är att om man inte kan/orkar räkna på något så går det oftast bra att simulera. Därför har jag skrivit en kod i statistikprogrammet R för att simulera vad man får för poäng på Sverigelistan efter ett antal lopp givet vissa förutsättningar.
Sverigelistan fungerar mycket bra om man möter tre topprankade löpare (poäng = 0) som springer på bästa möjliga segertid. Efter en rad tävlingar mot ett sådant motstånd kommer alla deltagare att få en poäng som motsvarar hur långt efter segraren (i minuter) de är när de springer på bästa möjliga tid.
Genom att Sverigelistan utgår ifrån de sex bästa poängen så kommer poängen efter de sex första tävlingar att vara en skattning av hur bra en orienterare är i genomsnitt men när antalet tävlingar ökar så kommer poängen att gå emot hur bra denne är som bäst.
Om man istället för de tre bästa på varje tävling möter tre personer som skulle vara tio minuter efter den bästa i Sverige (och som också har 10 poäng) så ger formeln inte en korrekt skattningen men inte heller en så tokig skattning.
Det intressanta kommer när man istället för att möta ett antal orienterare som alltid springer på sin bästa nivå möter orienterare som gör bommar, och som är ungefär lika bra som en själv. Här har jag simulerat tre tjejer som när de är som bäst springer på 36, 38 respektive 40 minuter och som har ingångspoäng på 20, 25 respektive 30. Det här är inte helt orimliga förutsättningar för en grupp ungdomar eller juniorer i ett distrikt som möter varandra upprepade tillfällen under en säsong.
När det inte finns några bra och stabila löpare som förankrar beräkningarna så kommer poängen för den bästa att gå mot 0, om än först efter 65 tävlingar. Det är kanske inte så här man önskar att Sverigelistan ska fungera.
Ifall samma löpare istället har ingångspoäng på 300 så kommer poängen fortfarande att gå mot 0 men det tar då närmare 350 tävlingar innan det händer.
Finns det något annat intressant kring Sverigelistan som är värt att testa?
Sverigelistan fungerar mycket bra om man möter tre topprankade löpare (poäng = 0) som springer på bästa möjliga segertid. Efter en rad tävlingar mot ett sådant motstånd kommer alla deltagare att få en poäng som motsvarar hur långt efter segraren (i minuter) de är när de springer på bästa möjliga tid.
 |
| Tävlingar där tre deltagare har 0 poäng och springer på bästa möjliga tid. |
Genom att Sverigelistan utgår ifrån de sex bästa poängen så kommer poängen efter de sex första tävlingar att vara en skattning av hur bra en orienterare är i genomsnitt men när antalet tävlingar ökar så kommer poängen att gå emot hur bra denne är som bäst.
 |
| Den ackumulerade poängen går emot löparens bästa nivå. |
Om man istället för de tre bästa på varje tävling möter tre personer som skulle vara tio minuter efter den bästa i Sverige (och som också har 10 poäng) så ger formeln inte en korrekt skattningen men inte heller en så tokig skattning.
 |
| Tävlingar där tre deltagare har 10 poäng från början och dessa springer på en tid 10 minuter efter bästa möjliga tid. |
Det intressanta kommer när man istället för att möta ett antal orienterare som alltid springer på sin bästa nivå möter orienterare som gör bommar, och som är ungefär lika bra som en själv. Här har jag simulerat tre tjejer som när de är som bäst springer på 36, 38 respektive 40 minuter och som har ingångspoäng på 20, 25 respektive 30. Det här är inte helt orimliga förutsättningar för en grupp ungdomar eller juniorer i ett distrikt som möter varandra upprepade tillfällen under en säsong.
 |
| Tre löpare möter (endast) varandra på ett större antal tävlingar under ett år. |
Ifall samma löpare istället har ingångspoäng på 300 så kommer poängen fortfarande att gå mot 0 men det tar då närmare 350 tävlingar innan det händer.
 |
| Tre löpare möter (endast) varandra på ett större antal tävlingar under ett år. |
Finns det något annat intressant kring Sverigelistan som är värt att testa?
Orienteringsklubbarna 2019: 6. Tävlingsallianser
Jag har tyvärr inte så bra koll på historien men jag har känslan av att många tävlingsallianser/tävlingsklubbar tillkom under 1990-talet. Jag har försökt att göra en sammanställning över vilka som finns idag men jag vet inte ifall några av dessa inte längre är tävlingsallianser längre. (Enligt Wikipedia är SNO en vanlig orienteringsklubb sedan 2011.) I listan framgår vilken/vilka kommuner klubbarna finns i samt poäng (se Orienteringsklubbarna 2019: 3.) i år samt (inom parentes) 2015.
Dalaportens OL (Alla Avesta) 10,5 (12)
- Horndals IF 1,5 (1)
- Rembo IK 1,5 (2,5
VBOL 9,5 (11)
- Ludvika OK (Ludvika) 6,5 (6,5)
- OK Malmia (Ludvika) 5,5 (6,5)
- Smedjebackens OK (Smedjebacken) 6,5 (6,5)
- Grangärde OK (Ludvika) 1,5 (3)
- Ulriksbergs IK (Ludvika) 3 (7)
HJS-Vansbro OK (Alla Vansbro) 12,5 (11)
- Hulåns IF 0,5 (0,5)
Tolered-Utby Ol-klubb (Alla Göteborg) 10 (11)
- Tolereds AIK 7 (6)
- Utby IK 6 (5,5)
Skåneslättens OL 14 (13,5)
- Ringsjö OK (Höör) 6 (7)
- OK Silva (Kävlinge) 6 (6)
- Rävetofta OK (Svalöv) 6 (7,5)
Tumba-Mälarhöjden OK 12,5 (13,5)
- IFK Tumba SOK (Botkyrka) 7 (7)
- Mälarhöjdens IK OK (Stockholm) 5,5 (4,5)
Attunda OK (Alla Sollentuna) 19 (16,5)
- Turebergs IF 1 (3)
Södertälje-Nykvarn OF (Södertälje) 18 (18)
- Södertälje IF 2 (5,5)
- Oxvretens SK 1,5 (1,5)
(Ursprungligen tävlingsklubb men sedan 2011 orienteringsklubb)
Västvärmlands OK 7 (8,5)
- OK Jösse (Arvika) 4,5 (4)
- OK Mangen (Arvika) 3 (5)
- Åmotfors OK (Eda) 5 (4,5)
- Årjängs OK (Årjäng) 2 (5)
Lustens OK (Alla Forshaga) 6 (6,5)
- Deje SF 5 (7)
- Sisu Forshaga SK 5,5 (6,5)
Markbygdens OK (Alla Mark) 15,5 (16)
- Fritsla VIK 1,5 (4,5)
- Horreds SK 1,5 (4)
- OK Mark 2,5 (6,5)
- OK Räven 5,5 (7)
- Skene Sim o IS 7,5 (7,5)
Boxholm-Mjölby OL (Boxholm) 8 (9)
- Boxholms OK (Boxholm) 6 (6,5)
- Mjölby OK (Mjölby) 5,5 (5,5)
OK Roxen (Alla Linköping) 14 (12)
- IFK Linköpings OS 5,5 (6)
- OK Skogsströvarna 5,5 (5,5)
Även Attunda OK verkar numera vara en vanlig orienteringsklubb. Rotebro IS OK är inte längre med i SOFT och det pågår en process för all lägga ner klubben. Turebergs IF behandlade på årsmötet 2018 ekonomiska frågor rörande Attunda OK men den klubben finns fortfarande kvar. Ser man till klubbarnas poäng verkar verksamheten gått över helt även till HJS Vansbo OK eller Dalarportens OL.
Personligen är jag inte övertygad om att tävlingsallianser/tävlingsklubbar är rätt väg att gå men det skulle vara intressant att höra andra synpunkter.
Dalaportens OL (Alla Avesta) 10,5 (12)
- Horndals IF 1,5 (1)
- Rembo IK 1,5 (2,5
VBOL 9,5 (11)
- Ludvika OK (Ludvika) 6,5 (6,5)
- OK Malmia (Ludvika) 5,5 (6,5)
- Smedjebackens OK (Smedjebacken) 6,5 (6,5)
- Grangärde OK (Ludvika) 1,5 (3)
- Ulriksbergs IK (Ludvika) 3 (7)
HJS-Vansbro OK (Alla Vansbro) 12,5 (11)
- Hulåns IF 0,5 (0,5)
Tolered-Utby Ol-klubb (Alla Göteborg) 10 (11)
- Tolereds AIK 7 (6)
- Utby IK 6 (5,5)
Skåneslättens OL 14 (13,5)
- Ringsjö OK (Höör) 6 (7)
- OK Silva (Kävlinge) 6 (6)
- Rävetofta OK (Svalöv) 6 (7,5)
Tumba-Mälarhöjden OK 12,5 (13,5)
- IFK Tumba SOK (Botkyrka) 7 (7)
- Mälarhöjdens IK OK (Stockholm) 5,5 (4,5)
Attunda OK (Alla Sollentuna) 19 (16,5)
- Turebergs IF 1 (3)
Södertälje-Nykvarn OF (Södertälje) 18 (18)
- Södertälje IF 2 (5,5)
- Oxvretens SK 1,5 (1,5)
(Ursprungligen tävlingsklubb men sedan 2011 orienteringsklubb)
Västvärmlands OK 7 (8,5)
- OK Jösse (Arvika) 4,5 (4)
- OK Mangen (Arvika) 3 (5)
- Åmotfors OK (Eda) 5 (4,5)
- Årjängs OK (Årjäng) 2 (5)
Lustens OK (Alla Forshaga) 6 (6,5)
- Deje SF 5 (7)
- Sisu Forshaga SK 5,5 (6,5)
Markbygdens OK (Alla Mark) 15,5 (16)
- Fritsla VIK 1,5 (4,5)
- Horreds SK 1,5 (4)
- OK Mark 2,5 (6,5)
- OK Räven 5,5 (7)
- Skene Sim o IS 7,5 (7,5)
Boxholm-Mjölby OL (Boxholm) 8 (9)
- Boxholms OK (Boxholm) 6 (6,5)
- Mjölby OK (Mjölby) 5,5 (5,5)
OK Roxen (Alla Linköping) 14 (12)
- IFK Linköpings OS 5,5 (6)
- OK Skogsströvarna 5,5 (5,5)
Även Attunda OK verkar numera vara en vanlig orienteringsklubb. Rotebro IS OK är inte längre med i SOFT och det pågår en process för all lägga ner klubben. Turebergs IF behandlade på årsmötet 2018 ekonomiska frågor rörande Attunda OK men den klubben finns fortfarande kvar. Ser man till klubbarnas poäng verkar verksamheten gått över helt även till HJS Vansbo OK eller Dalarportens OL.
Personligen är jag inte övertygad om att tävlingsallianser/tävlingsklubbar är rätt väg att gå men det skulle vara intressant att höra andra synpunkter.
VBOL som orienteringsklubb
Min klubb Ludvika OK ingår i tävlingsalliansen Västerbergslagens OL. För drygt fyra år sedan förslog jag att vi skulle slå ihop klubbarna till en klubb men då fick det förslag inget stöd. Nu pågår återigen diskussioner om sammanslagning och därför publicerar jag mitt förslag från 2015.
"Hej Jag skulle vilja att vi tar upp frågan om en eventuell framtida omorganisation av VBOL från tävlingsallians till orienteringsklubb* i VBOL styrelse under hösten. Jag har många gånger funderat över för- och nackdelar med nuvarande organisation med moderklubbar och tävlingsallians. Problemet, åtminstone i LOK, är att det är ett fåtal aktiva medlemmar som både ska driva orienteringsverksamheten (kartor, träningar, tävlingar) och sköta föreningsadministrationen
De nackdelar jag ser med nuvarande ordning är:
- Det är oklart var olika beslut om verksamheten fattas; i VBOL styrelse, i VBOL ungdomskommitté eller i moderklubbarnas styrelser.
- Det är oklart vilken budget vi har för orienteringsverksamheten. - Bokföringen i VBOL blir något komplicerad.
- Det kräver mycket administrativt (dubbel-)arbete att sköta fler föreningar.
- Det administrativa arbetet fungerar inte tillräckligt bra (åtminstone inte i Ludvika OK).
- Det leder till en splittrad klubbkänsla när vi både är med i VBOL och i en moderklubb och vi har i stort sett inga sociala aktiviteter i VBOL. (För många ungdomar är det den social delen som avgör hur länge man fortsätter med idrottsutövning.)
- En konsekvens (i Ludvika OK) av att vi är för få aktiva är att vi är för dåliga på att rita/revidera kartor. Vi har pengar i kassa/kartfond men det räcker inte för att det ska bli några kartor ritade.
- Det blir onödigt svårt att förhandla med sponsorer när VBOL har sponsringsavtal samtidigt som moderklubbarna kan ha andra avtal exempelvis i samband med tävlingar.
- Vi går miste om LOK-stöd när antalet ungdomar från samma moderklubb är för få men då det totala antalet från VBOL är tillräckligt. (Kravet är tre ungdomar och en ledare för att en aktivitet, träning eller tävling, ska berättiga till stöd.)
- Det kan vara olika villkor för vad som gäller för vad man som medlem betalar för tävlingar och läger i de olika moderklubbarna
Risken med en sammanslagning är att det totala engagemanget i våra föreningar minskar men åtminstone för Ludvika OK del ser jag att den största delen av det arbete som görs i föreningen utförs av medlemmar som även orienterar för VBOL. För ungdomsverksamheten så är det en stor fördel att vi idag har fem olika moderklubbar som arrangerar tävlingar i VB-serien men det skulle kanske gå att lösa även inom ramen för en klubb (VBOL)? Jag tror att om vi skulle samla verksamheten i VBOL så skulle vi kunna lägga en större del av vår tid på själva orienteringsverksamheten och jag tror också att det skulle bli roligare om det var fler som delade på uppgifter (exempelvis kartprojekt) som vi idag gör (eller borde göra) i respektive moderklubb. Antagligen är det fler än jag som tänkt tanken men kanske utan att se att det brådskar. Det som gör att jag tycker att det är dags att göra den här förändringen nu (och inte om 10 eller 20 år) är att vi faktiskt har en bra verksamhet i VBOL. Vi har en bra ungdomsverksamhet där 87 ungdomar (upp till 25 år) deltagit på träningar eller gått nybörjarkurs under våren. Vi arrangerar bra tävlingar och vi har exempelvis deltagit i 10-mila i år. Under 2016 kommer våra klubbar att gemensamt arbeta som funktionärsföreningar för O-Ringen Sälen 2016 vilket kan bli ett bra tillfälle att stärka samhörigheten i VBOL. Om vi väntar för länge med att göra detta så kan vi då vara i ett läge där de aktiva är ännu färre med ännu mer att göra och där varken verksamheten i VBOL eller i moderklubbarna fungerar och det skulle göra det betydligt svårare att lyckas med en omorganisation än det skulle vara nu.
Om det är fler än jag som tycker att det är dags att överväga en omorganisation så måste frågan givetvis utredas/beredas och diskuteras. Så här tänker jag mig att en tidsplan skulle kunna se ut: Hösten 2015 - utredning och diskussion
Årsmöten 2016 - första beslut om stadgeändring i VBOL och moderklubbar.
Vår-sommar 2016 - gemensamt arbete med att förbereda och genomföra O-Ringen Sälen 2016. Årsmöten 2017 - andra beslut om stadgeändring i VBOL och moderklubbar.
Orienteringssäsongen 2017 - VBOL (och inte moderklubbarna) arrangerar en eller flera nationella tävlingar.
Årsskiftet 2017/2018 - VBOL tar över tillgångar/skulder från moderklubbarna och medlemmar blir medlemmar direkt i VBOL.
Givetvis är en sådan förändring även (främst?) en fråga för moderklubbarna men det skulle även innebära en förändring av VBOL roll och jag anser därför att det är naturligt att först ta upp frågan i VBOL styrelse. Hälsningar /Jakob
* En sådan omorganisation skulle kunna ske på flera olika sätt. Endera som en sammanslagning (fusion) eller att medlemmar, tillgångar och verksamhet flyttas över till VBOL medan moderklubbarna finns kvar utan verksamhet men utan att upplösas. Jag tänker mig inte att Ulriksbergs IK skulle beröras."
"Hej Jag skulle vilja att vi tar upp frågan om en eventuell framtida omorganisation av VBOL från tävlingsallians till orienteringsklubb* i VBOL styrelse under hösten. Jag har många gånger funderat över för- och nackdelar med nuvarande organisation med moderklubbar och tävlingsallians. Problemet, åtminstone i LOK, är att det är ett fåtal aktiva medlemmar som både ska driva orienteringsverksamheten (kartor, träningar, tävlingar) och sköta föreningsadministrationen
De nackdelar jag ser med nuvarande ordning är:
- Det är oklart var olika beslut om verksamheten fattas; i VBOL styrelse, i VBOL ungdomskommitté eller i moderklubbarnas styrelser.
- Det är oklart vilken budget vi har för orienteringsverksamheten. - Bokföringen i VBOL blir något komplicerad.
- Det kräver mycket administrativt (dubbel-)arbete att sköta fler föreningar.
- Det administrativa arbetet fungerar inte tillräckligt bra (åtminstone inte i Ludvika OK).
- Det leder till en splittrad klubbkänsla när vi både är med i VBOL och i en moderklubb och vi har i stort sett inga sociala aktiviteter i VBOL. (För många ungdomar är det den social delen som avgör hur länge man fortsätter med idrottsutövning.)
- En konsekvens (i Ludvika OK) av att vi är för få aktiva är att vi är för dåliga på att rita/revidera kartor. Vi har pengar i kassa/kartfond men det räcker inte för att det ska bli några kartor ritade.
- Det blir onödigt svårt att förhandla med sponsorer när VBOL har sponsringsavtal samtidigt som moderklubbarna kan ha andra avtal exempelvis i samband med tävlingar.
- Vi går miste om LOK-stöd när antalet ungdomar från samma moderklubb är för få men då det totala antalet från VBOL är tillräckligt. (Kravet är tre ungdomar och en ledare för att en aktivitet, träning eller tävling, ska berättiga till stöd.)
- Det kan vara olika villkor för vad som gäller för vad man som medlem betalar för tävlingar och läger i de olika moderklubbarna
Risken med en sammanslagning är att det totala engagemanget i våra föreningar minskar men åtminstone för Ludvika OK del ser jag att den största delen av det arbete som görs i föreningen utförs av medlemmar som även orienterar för VBOL. För ungdomsverksamheten så är det en stor fördel att vi idag har fem olika moderklubbar som arrangerar tävlingar i VB-serien men det skulle kanske gå att lösa även inom ramen för en klubb (VBOL)? Jag tror att om vi skulle samla verksamheten i VBOL så skulle vi kunna lägga en större del av vår tid på själva orienteringsverksamheten och jag tror också att det skulle bli roligare om det var fler som delade på uppgifter (exempelvis kartprojekt) som vi idag gör (eller borde göra) i respektive moderklubb. Antagligen är det fler än jag som tänkt tanken men kanske utan att se att det brådskar. Det som gör att jag tycker att det är dags att göra den här förändringen nu (och inte om 10 eller 20 år) är att vi faktiskt har en bra verksamhet i VBOL. Vi har en bra ungdomsverksamhet där 87 ungdomar (upp till 25 år) deltagit på träningar eller gått nybörjarkurs under våren. Vi arrangerar bra tävlingar och vi har exempelvis deltagit i 10-mila i år. Under 2016 kommer våra klubbar att gemensamt arbeta som funktionärsföreningar för O-Ringen Sälen 2016 vilket kan bli ett bra tillfälle att stärka samhörigheten i VBOL. Om vi väntar för länge med att göra detta så kan vi då vara i ett läge där de aktiva är ännu färre med ännu mer att göra och där varken verksamheten i VBOL eller i moderklubbarna fungerar och det skulle göra det betydligt svårare att lyckas med en omorganisation än det skulle vara nu.
Om det är fler än jag som tycker att det är dags att överväga en omorganisation så måste frågan givetvis utredas/beredas och diskuteras. Så här tänker jag mig att en tidsplan skulle kunna se ut: Hösten 2015 - utredning och diskussion
Årsmöten 2016 - första beslut om stadgeändring i VBOL och moderklubbar.
Vår-sommar 2016 - gemensamt arbete med att förbereda och genomföra O-Ringen Sälen 2016. Årsmöten 2017 - andra beslut om stadgeändring i VBOL och moderklubbar.
Orienteringssäsongen 2017 - VBOL (och inte moderklubbarna) arrangerar en eller flera nationella tävlingar.
Årsskiftet 2017/2018 - VBOL tar över tillgångar/skulder från moderklubbarna och medlemmar blir medlemmar direkt i VBOL.
Givetvis är en sådan förändring även (främst?) en fråga för moderklubbarna men det skulle även innebära en förändring av VBOL roll och jag anser därför att det är naturligt att först ta upp frågan i VBOL styrelse. Hälsningar /Jakob
* En sådan omorganisation skulle kunna ske på flera olika sätt. Endera som en sammanslagning (fusion) eller att medlemmar, tillgångar och verksamhet flyttas över till VBOL medan moderklubbarna finns kvar utan verksamhet men utan att upplösas. Jag tänker mig inte att Ulriksbergs IK skulle beröras."
söndag 21 juli 2019
Orienteringsklubbarna 2019: 5. Klubbar på väg upp
En av de viktigaste anledningarna till att jag uppdaterade modellen från 2015 var att jag var intresserad av vad som förändrats på fyra år. Nu tänkte jag redovisa hur poängen förändrats för de enskilda klubbarna. Medelpoängen har inte förändrats särskilt mycket utan den var 8,00 p 2015 och är nu 7,84 p. Om man räknar hur många klubbar som förändrats visst antal poäng ser det ut så här:
Förändring Antal klubbar
> 4 p 12
+ 4 p 15
+ 3 p 29
+ 2 p 38
+ 1 p 92
- 2 p 74
- 3 p 45
- 4 p 16
< -4 p 11
Poängen för 57,8% av klubbarna har alltså förändats en poäng eller mindre (upp eller ner). Detta menar jag pekar på att det är en robust modell.
Det är ett fåtal klubbar som förändrats med mer än 4 poäng och om vi tittar på de som ökat mest hittar vi två ombildade klubbar:
Karlskrona SOK +19 p
Karlsbyhedens OK +10 p
(Karlskrona SOK bildades alltså genom sammanslagning av OK Dacke (17,5 p 2015) och FK Vittus (11 p 2015) medan Karlsbyhedens OK bildades genom utbrytning ur Karlsbyhedens IK.)
Begränsar vi oss till de klubbar som fanns även 2015 blir det här topp 10:
I 19 IF 6 p (2 → 8 p)
Mälarö SOK 6 p (2,5 → 8,5 p)
Mullsjö SOK 5,5 p (10 → 15,5 p)
OK Sarven 5,5 p (0,5 → 6 p)
Skellefteå OK 5 p (9,5 → 14,5 p)
Åmåls OK 4,5 p (9,5 → 14 p)
OK Skogsvargarna 4,5 p (5,5 → 10 p)
Filipstads OK 4,5 p (3,5 → 8 p)
Kamrat och IF KIF 4,5 p (4,5 → 9 p)
IK Wilske 4,5 p (2 → 6,5 p)
Av naturliga skäl är det lättare att öka mycket om man utgår från en låg nivå. Några av klubbarna som Mullsjö SOK, Skellefteå OK och Åmåls OK har utgått från en normal nivå och ökat vilket är imponerande. Personligen tycker jag att det är extra roligt att se Mullsjö SOK på listan och som ett exempel har förändringen där skett inom kategorierna ungdom (+1 p), junior (+3 p), elit (+0,5 p) och naturpass (+1 p).
Det skulle vara intressant att höra från någon med bättre kännedom om dessa klubbar ifall de här förändringarna avspeglar upplevda förändringar.
Klassificeringen av klubbar finns här:
Läget i orienteringsklubbarna 2019 (öppnas i Google maps)
Förändring Antal klubbar
> 4 p 12
+ 4 p 15
+ 3 p 29
+ 2 p 38
+ 1 p 92
± 0 p 132
- 1 p 105- 2 p 74
- 3 p 45
- 4 p 16
< -4 p 11
Det är ett fåtal klubbar som förändrats med mer än 4 poäng och om vi tittar på de som ökat mest hittar vi två ombildade klubbar:
Karlskrona SOK +19 p
Karlsbyhedens OK +10 p
(Karlskrona SOK bildades alltså genom sammanslagning av OK Dacke (17,5 p 2015) och FK Vittus (11 p 2015) medan Karlsbyhedens OK bildades genom utbrytning ur Karlsbyhedens IK.)
Begränsar vi oss till de klubbar som fanns även 2015 blir det här topp 10:
I 19 IF 6 p (2 → 8 p)
Mälarö SOK 6 p (2,5 → 8,5 p)
Mullsjö SOK 5,5 p (10 → 15,5 p)
OK Sarven 5,5 p (0,5 → 6 p)
Skellefteå OK 5 p (9,5 → 14,5 p)
Åmåls OK 4,5 p (9,5 → 14 p)
OK Skogsvargarna 4,5 p (5,5 → 10 p)
Filipstads OK 4,5 p (3,5 → 8 p)
Kamrat och IF KIF 4,5 p (4,5 → 9 p)
IK Wilske 4,5 p (2 → 6,5 p)
Av naturliga skäl är det lättare att öka mycket om man utgår från en låg nivå. Några av klubbarna som Mullsjö SOK, Skellefteå OK och Åmåls OK har utgått från en normal nivå och ökat vilket är imponerande. Personligen tycker jag att det är extra roligt att se Mullsjö SOK på listan och som ett exempel har förändringen där skett inom kategorierna ungdom (+1 p), junior (+3 p), elit (+0,5 p) och naturpass (+1 p).
Det skulle vara intressant att höra från någon med bättre kännedom om dessa klubbar ifall de här förändringarna avspeglar upplevda förändringar.
Klassificeringen av klubbar finns här:
Läget i orienteringsklubbarna 2019 (öppnas i Google maps)
lördag 29 juni 2019
Orienteringsklubbarna 2019: 4. Aggregerade förändringar ungdomsverksamhet
Mitt ursprungliga syfte med klassificeringen av orienteringsklubbarna var att få en bild av orienteringssverige. Genom att göra om klassificeringen 3½ år senare är det möjligt att se hur respektive klubb förändrats och även att se trender. Jag kommer att återkomma med analyser av enskilda klubbar men jag börjar med att titta på aggregerade förändringar och först alltså ungdomsverksamheten.
Måttet för ungdomsverksamhet är 0-3 poäng och i det ingår ifall klubben fått LOK-stöd för ungdomar upp till 16 år (1 p) samt ifall klubben deltagit på stafett-DM med lag i klasserna DH10-DH12 (1 poäng) och/eller lag i klasserna DH14-DH16 (1 poäng).
Så här har klubbarna förändrats sedan 2015:
Poäng 2015 2019 Förändring
0 197 196 -1
1 163 166 +3
2 59 61 +2
3 160 146 -14
Totalt har alltså antalet klubbar med maximala 3 poäng minskat med 14 från 160 till 146. En av dessa är FK Vittus och OK Dacke som slagits ihop till Karlskrona SOK men det totala antalet i Blekinge har inte minskat genom att Stigmännen Karlshamns OK ökat från 2 till 3 poäng.
Om vi räknar totalt antal poäng har det i riket minskat med 35 poäng från 761 p till 726 p. Uppdelat på distrikt ser det ut så här:
Västerbotten +5
Hälsingland +2
Jämtland-Härjedalen +2
Skåne +2
Östergötland +2
Göteborg +1
Medelpad +1
Örebro 0
Blekinge -1
Gästrikland -1
Stockholm -1
Värmland -1
Ångermanland -1
Gotland -2
Halland -3
Södermanland -3
Uppland -3
Dalarna -4
Västergötland -5
Västmanland -5
Bohuslän-Dal -6
Norrbotten -6
Småland -8
I Västerbotten har exempelvis Skellefteå OK ökat från 1 p till 3 p. Fördelningen bland klubbar som ökat (undantaget Karlskrona SOK) ser ut så här:
0 p -> 1 p: 26 klubbar
1 p -> 2 p: 18 klubbar
2 p -> 3 p: 18 klubbar
0 p -> 2 p: 2 klubbar*
1 p -> 3 p: 7 klubbar**
Bland de klubbar som minskat (undantaget sammanslagningen till Karlskrona SOK) har de flesta gått från 1 p till 0 p:
3 p -> 1 p: 13 klubbar
2 p -> 0 p: 5 klubbar
3 p -> 2 p: 24 klubbar
2 p -> 1 p: 19 klubbar
1 p -> 0 p: 32 klubbar
Det är naturligt att det sker förändringar mellan åren men när det gäller ungdomsverksamheten, främst mätt utifrån hur många klubbar som får ihop lag till stafett-DM, är trenden svagt negativ; -4,6 % räknat på totalpoängen.
* Mälarö SOK och Filipstads OK
** Bredareds IF, FK Åsen, Kovlands IF, Nässjö OK, OK Tyringe, Skellefteå OK och Väsby OK.
Måttet för ungdomsverksamhet är 0-3 poäng och i det ingår ifall klubben fått LOK-stöd för ungdomar upp till 16 år (1 p) samt ifall klubben deltagit på stafett-DM med lag i klasserna DH10-DH12 (1 poäng) och/eller lag i klasserna DH14-DH16 (1 poäng).
Så här har klubbarna förändrats sedan 2015:
Poäng 2015 2019 Förändring
0 197 196 -1
1 163 166 +3
2 59 61 +2
3 160 146 -14
Totalt har alltså antalet klubbar med maximala 3 poäng minskat med 14 från 160 till 146. En av dessa är FK Vittus och OK Dacke som slagits ihop till Karlskrona SOK men det totala antalet i Blekinge har inte minskat genom att Stigmännen Karlshamns OK ökat från 2 till 3 poäng.
Om vi räknar totalt antal poäng har det i riket minskat med 35 poäng från 761 p till 726 p. Uppdelat på distrikt ser det ut så här:
Västerbotten +5
Hälsingland +2
Jämtland-Härjedalen +2
Skåne +2
Östergötland +2
Göteborg +1
Medelpad +1
Örebro 0
Blekinge -1
Gästrikland -1
Stockholm -1
Värmland -1
Ångermanland -1
Gotland -2
Halland -3
Södermanland -3
Uppland -3
Dalarna -4
Västergötland -5
Västmanland -5
Bohuslän-Dal -6
Norrbotten -6
Småland -8
I Västerbotten har exempelvis Skellefteå OK ökat från 1 p till 3 p. Fördelningen bland klubbar som ökat (undantaget Karlskrona SOK) ser ut så här:
0 p -> 1 p: 26 klubbar
1 p -> 2 p: 18 klubbar
2 p -> 3 p: 18 klubbar
0 p -> 2 p: 2 klubbar*
1 p -> 3 p: 7 klubbar**
Bland de klubbar som minskat (undantaget sammanslagningen till Karlskrona SOK) har de flesta gått från 1 p till 0 p:
3 p -> 1 p: 13 klubbar
2 p -> 0 p: 5 klubbar
3 p -> 2 p: 24 klubbar
2 p -> 1 p: 19 klubbar
1 p -> 0 p: 32 klubbar
Det är naturligt att det sker förändringar mellan åren men när det gäller ungdomsverksamheten, främst mätt utifrån hur många klubbar som får ihop lag till stafett-DM, är trenden svagt negativ; -4,6 % räknat på totalpoängen.
* Mälarö SOK och Filipstads OK
** Bredareds IF, FK Åsen, Kovlands IF, Nässjö OK, OK Tyringe, Skellefteå OK och Väsby OK.
torsdag 27 juni 2019
Orienteringsklubbarna 2019: 3. Klassificering av klubbar 2019
Nu har jag publicerat en uppdaterad version av klassificering av orienteringsklubbarna 2019. Jag har använt samma poängberäkning som 2015 vilket gör att det är möjligt att jämföra mellan åren. Helst hade jag velat att det skulle gå att filtrera i kartan men den funktionen finns inte så jag har istället delat in klubbarna i olika typer. Den indelning jag gjorde 2015 byggde helt på poäng (0-20 p) och det verkar i och för sig vara ett robust mått men det blev väldigt godtyckligt var gränserna skulle gå och därför har jag alltså använt denna indelning:
Typ 1: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2017-2018 och har deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2017-2018.
Typ 1E: Som typ 1 med tillägget att klubben har elitverksamhet.
Typ 2: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2017-2018 men har inte deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2017-2018.
Typ 3: Arrangerat mindre tävling 2017-2018 och/eller deltagit på 10mila och/eller 25manna 2017-2018.
Jag har liksom 2015 begränsat sammanställningen till orienteringslöpning.
Klassificeringen av klubbar finns här:
Läget i orienteringsklubbarna 2019 (öppnas i Google maps)
Typ 1: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2017-2018 och har deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2017-2018.
Typ 1E: Som typ 1 med tillägget att klubben har elitverksamhet.
Typ 2: Arrangerat nationell tävling eller distriktstävling 2017-2018 men har inte deltagit på 10mila och/eller 25manna med eget lag 2017-2018.
Typ 3: Arrangerat mindre tävling 2017-2018 och/eller deltagit på 10mila och/eller 25manna 2017-2018.
Jag har liksom 2015 begränsat sammanställningen till orienteringslöpning.
Klassificeringen av klubbar finns här:
Läget i orienteringsklubbarna 2019 (öppnas i Google maps)
onsdag 26 juni 2019
Orienteringsklubbarna 2019: 2. Orienteringsklubbar som försvunnit
Sedan 2015 har omkring 28 orienteringsklubbar försvunnit. (Siffran är lite osäker genom att sammanställningen 2015 kan ha innehållit föreningar som inte var anslutna till SOFT. Årets sammanställning innehåller dock endast SOFT-anslutna föreningar.) Jag listar föreningarna utifrån vilken typ av förening det var. Efter föreningsnamnet står en siffra inom parentes och det är alltså föreningens poäng 2015 på skalan 0-20 p .
Flersektionsföreningar
Ett antal flersektionsföreningar är inte längre anslutna till SOFT:
Bullarens GOIF (2 p)
Garda IK (4,5 p)
I 2 IF Karlstad (3,5 p)
I 15 IF (2 p)
Jämtlandspolisens IF (0 p)
Karlsbyhedens IK (9 p)
SK Graal (2 p)
Skattkärrs IF (9,5 p)
Ytterhogdals IK (1 p)
Av dessa hade tre lite mer omfattande orienteringsverksamhet 2015:
Orienterarna i Garda IK verkar ha gått över till Garda OK.
Orienterarna i Karlsbyhedens IK har bildat Karlsbyhedens OK (nu 10 p).
Orienterarna i Skattkärrs IF bröt sig ut och bildade Skattkärrs SOK (nu 13 p).
Särskilda orienteringsklubbar
IF Vildsvinet (0 p)
LiTHe Vilse (1 p)
Nxtgeneration OL (1 p)
Ski-o Tour Club (0 p)
Team Dala Sports Academy IF (0 p)
Tranan HandikappIK (0 p)
LiTHe Vilse vid Linköpings universitet verkar finnas kvar, men är alltså inte längre ansluten till SOFT. Örkelljunga, där Nxtgeneration OL fanns, har inte längre kvar NIU i orientering.
Orienteringsklubbar (Skid- och orienteringsklubbar)
Nio rena orienteringsklubbar har försvunnit sedan 2015.
IF Strategen (2) [Medelålder bland medlemmar i Rikslistan 2015: 73,2 år]
Kinnarumma IF (0,5 p) [61,4 år]
Klavre OK (0,5 p) [57,3 år]
Nitta IF (2 p) [72 år]
OK Härjulf (0,5 p) [31 år]
OK Norden (1,5 p) [53 år]
OK Viola Tricolor (0 p) [-]
SK Järven (0,5 p) [85 år]
Vittsjö OK (1 p) [84 år]
Som jag beskrev 2015/2016 finns ett stort antal små orienteringsklubbar med hög medelålder och vi kommer att fortsätta att se att dessa försvinner när medlemmarna blir för få och/eller gamla.
Sammanslagna orienteringsklubbar
FK Vittus (11 p)
OK Dacke (17,5 p)
Rotebro IS OK (0,5 p)
Älvsjö AIK SOK (0 p)
Redan 2015 hade Älvsjö AIK SOK och Örby IS slagits samman till OK Älvsjö-Örby (nu 15,5 p), som verkar vara en fungerande orienteringsklubb.
Attunda OK (nu 19 p) bildades 2008 som en tävlingsallians mellan Rotebro IS OK och Turebergs IF. Nu har alltså Rotebro IS OK upplösts med motiveringen att all verksamhet sker i Attunda OK.
Under 2014-2016 slogs orienteringsklubbarna FK Vittus och OK Dacke i Karlskrona ihop till SOK Karlskrona (nu 19 p) och det verkar ha blivit lyckat.
Utvecklingen när det gäller orienteringsklubbar som försvunnit är inget som förvånar sett mot bakgrund av läget 2015 och det finns ytterligare 100-200 klubbar i samma läge. Traditioner i all ära men jag ser hellre att man lägger tid och engagemang på orientering än på att hålla liv i anrika klubbar och därför tycker jag att det är roligt att se exempel på lyckade sammanslagningar som Karlskrona SOK.
Uppdatering 2019-06-27:
Jag hade missat att notera att Karlsbyhedens IK blivit Karlsbyhedens OK.
Flersektionsföreningar
Ett antal flersektionsföreningar är inte längre anslutna till SOFT:
Bullarens GOIF (2 p)
Garda IK (4,5 p)
I 2 IF Karlstad (3,5 p)
I 15 IF (2 p)
Jämtlandspolisens IF (0 p)
Karlsbyhedens IK (9 p)
SK Graal (2 p)
Skattkärrs IF (9,5 p)
Ytterhogdals IK (1 p)
Av dessa hade tre lite mer omfattande orienteringsverksamhet 2015:
Orienterarna i Garda IK verkar ha gått över till Garda OK.
Orienterarna i Karlsbyhedens IK har bildat Karlsbyhedens OK (nu 10 p).
Orienterarna i Skattkärrs IF bröt sig ut och bildade Skattkärrs SOK (nu 13 p).
Särskilda orienteringsklubbar
IF Vildsvinet (0 p)
LiTHe Vilse (1 p)
Nxtgeneration OL (1 p)
Ski-o Tour Club (0 p)
Team Dala Sports Academy IF (0 p)
Tranan HandikappIK (0 p)
LiTHe Vilse vid Linköpings universitet verkar finnas kvar, men är alltså inte längre ansluten till SOFT. Örkelljunga, där Nxtgeneration OL fanns, har inte längre kvar NIU i orientering.
Orienteringsklubbar (Skid- och orienteringsklubbar)
Nio rena orienteringsklubbar har försvunnit sedan 2015.
IF Strategen (2) [Medelålder bland medlemmar i Rikslistan 2015: 73,2 år]
Kinnarumma IF (0,5 p) [61,4 år]
Klavre OK (0,5 p) [57,3 år]
Nitta IF (2 p) [72 år]
OK Härjulf (0,5 p) [31 år]
OK Norden (1,5 p) [53 år]
OK Viola Tricolor (0 p) [-]
SK Järven (0,5 p) [85 år]
Vittsjö OK (1 p) [84 år]
Som jag beskrev 2015/2016 finns ett stort antal små orienteringsklubbar med hög medelålder och vi kommer att fortsätta att se att dessa försvinner när medlemmarna blir för få och/eller gamla.
Sammanslagna orienteringsklubbar
FK Vittus (11 p)
OK Dacke (17,5 p)
Rotebro IS OK (0,5 p)
Älvsjö AIK SOK (0 p)
Redan 2015 hade Älvsjö AIK SOK och Örby IS slagits samman till OK Älvsjö-Örby (nu 15,5 p), som verkar vara en fungerande orienteringsklubb.
Attunda OK (nu 19 p) bildades 2008 som en tävlingsallians mellan Rotebro IS OK och Turebergs IF. Nu har alltså Rotebro IS OK upplösts med motiveringen att all verksamhet sker i Attunda OK.
Under 2014-2016 slogs orienteringsklubbarna FK Vittus och OK Dacke i Karlskrona ihop till SOK Karlskrona (nu 19 p) och det verkar ha blivit lyckat.
Utvecklingen när det gäller orienteringsklubbar som försvunnit är inget som förvånar sett mot bakgrund av läget 2015 och det finns ytterligare 100-200 klubbar i samma läge. Traditioner i all ära men jag ser hellre att man lägger tid och engagemang på orientering än på att hålla liv i anrika klubbar och därför tycker jag att det är roligt att se exempel på lyckade sammanslagningar som Karlskrona SOK.
Uppdatering 2019-06-27:
Jag hade missat att notera att Karlsbyhedens IK blivit Karlsbyhedens OK.
tisdag 25 juni 2019
Orienteringsklubbarna 2019: 1. Nya orienteringsklubbar
För 3-4 år sedan sammanställde jag och bearbetade statistik om Sveriges orienteringsklubbar och skrev sedan ett antal inlägg. (Senaste inlägget.) Nu har jag uppdaterat detta och avser att följa upp med ett antal inlägg om vad som hänt sedan dess. Jag inleder med detta inlägg som alltså handlar om de 16 orienteringsklubbar som tillkommit sedan slutet av 2015. Man kan tycka att det är bra med nya klubbar men jag är inte så säker på att det alltid är så.
Turfklubbarna
Orienteringsförbundet har tre medlemmar som ägnar sig åt orientering i form av Turf. Från Wikipedia:
Turf är ett platsbaserat spel för flera spelare med förstärkt verklighet utvecklat och utgivet av det svenska spelföretaget Andrimon AB. Spelet släpptes år 2010 för iOS och Android och går ut på att erövra virtuella spelområden på fysiska platser genom smartphonens GPS-system, för att på så vis tävla mot andra spelare. Spelet är gratis med tillgängliga köp inuti appen. Turf har bidragit till uppkomsten av flera idrottsföreningar, bland annat i Skåne, Göteborg och Stockholm.
Orienteringsklubbarna är:
Turf Skåne
Kalmar Turfförening
Föreningen Turf Västmanland
Jag måste erkänna att jag inte hört talas om Turf innan jag stötte på de här klubbarna på SOFT hemsida, och det är säkert en nyttig form av sysselsättning, men jag är tämlingen säker på att ifall de hade försökt att starta ett nytt idrottsförbund så hade de inte fått bli medlemmar i RF. Istället har de alltså gått med i orienteringsförbundet vilket ger de möjligheter att få ekonomiskt stöd som andra idrottsföreningar.
Arrangemangsklubbar
Vi har sedan tidigare ett antal orienteringsföreningar som verkar ha som huvudsyssla att ordna en orienteringstävling och nu har det tillkommit ytterligare en:
Obygdens OK
Målet med denna förening är: att arrangera idrottsevenemang, främst med inriktning på löpning och orientering.
IF Löjp
Även denna klubb verkar mer vara inne på arrangemang (än så länge naturpass):
Funäsfjällens SK
Gymnasieförening
Sedan tidigare har det funnits SOFT-anslutna föreningar på flera av orienteringsgymnasierna och nu finns även en i Hallsberg:
Alleskolans IF
Flersektionsföreningar
Två föreningar har tillkommit som har verksamhet inom många idrotter och där orienteringsdelen inte verkar att vara den största:
IFK Söderhamn
Dorotea IF
Ickeförening-föreningen
Den mest kända föreningen för de som inte vill vara med i en förening är AXA Sports Club. Nu finns även en sådan förening inom orienteringsrörelsen:
Umara Sports Club
Umara är stolt huvudsponsor till en av Sveriges största idrottsföreningar - Umara Sports Club. Föreningen är en kostnadsfri förening, ansluten till 5 olika förbund (friidrott, triathlon, skidor, cykel & orientering) för idrottare som kanske inte har så mycket tid över till att vara föreningsaktiva, men ändå vill tillhöra en riktig förening, få klubbkänsla och tävla med andra likasinnade motiverade människor.
Samarbetsförening
Det finns sedan tidigare ett antal alliansföreningar inom SOFT och nu finns även en förening för samarbete kring orienteringsträning i Kristianstad:
Föreningen Orienteringscentrum Kristianstad
Aktivitetsförening
SOFT har en medlemsförening som inte verkar göra något för att få nya medlemmar. Istället erbjuds aktiviteter mot betalning. Jag har lite svårt att se det ideella i detta:
Tough Training Group Umeå IF
Oklar klassificering
Följande orienteringsklubb har jag inte fått någon tillräckligt bra bild av för att kunna göra en klassificering. Kontaktpersonen är dock redan med i åtminstone två orienteringsklubbar sedan tidigare:
Skidorienteringsklubben Smalspåret
"Riktig" orienteringsklubbar
Av alla dessa föreningar är det tre som har medlemmar med i Sverigelistan eller som deltagit i orienteringstävlingar för klubben så att det verkar att vara vara riktiga nystartade orienteringsklubbar:
Långbergets OK
OK Brunnen
Åre OK
Sammanfattningsvis har orienteringen fått sexton nya medlemsföreningar men det innebär alltså inte sexton nya orienteringsklubbar. Jag som relativt ny orienterare har uppfattat att kärnan i orienteringsrörelsen är klubbar med medlemmar som både arrangerar tävlingar och som deltar i tävlingar. Fler av de nya klubbarna ifrågasätter denna modell. Utöver de som sysslar med Turf, och inte orientering, och TTGU som inte verkar vara en ideell förening alls så finns en ny förening för de som vill tävla men inte arrangera (Umara SC) och flera föreningar som bara verkar vilja arrangera (Obygdens OK, Funäsfjällens SK). Även gymnasieföreningarna är en typ av arrangörsföreningar genom att det är för att arrangera orienteringstävlingar som de måste vara medlemmar i SOFT. Jag har inte inblick i någon arrangörsförening men genom att det inte finns någon klubbverksamhet så måste intäkterna från arrangemangen gå till något annat. (Jag ser dock inget problem i att eleverna på orienteringsgymnasierna lär sig att arrangera tävlingar, och att det gör det med skolkamraterna.)
Ser man det positivt så verkar Obygdshelgen bli en riktigt häftig tävling och förhoppningsvis kommer det nu att finnas bättre möjligheter att utöva orientering även i Dorotea, Åre m fl orter.
Uppdaterad 2019-06-26 med IF Löjp och Åre OK som av någon anledning fallit bort.
Turfklubbarna
Orienteringsförbundet har tre medlemmar som ägnar sig åt orientering i form av Turf. Från Wikipedia:
Turf är ett platsbaserat spel för flera spelare med förstärkt verklighet utvecklat och utgivet av det svenska spelföretaget Andrimon AB. Spelet släpptes år 2010 för iOS och Android och går ut på att erövra virtuella spelområden på fysiska platser genom smartphonens GPS-system, för att på så vis tävla mot andra spelare. Spelet är gratis med tillgängliga köp inuti appen. Turf har bidragit till uppkomsten av flera idrottsföreningar, bland annat i Skåne, Göteborg och Stockholm.
Orienteringsklubbarna är:
Turf Skåne
Kalmar Turfförening
Föreningen Turf Västmanland
Jag måste erkänna att jag inte hört talas om Turf innan jag stötte på de här klubbarna på SOFT hemsida, och det är säkert en nyttig form av sysselsättning, men jag är tämlingen säker på att ifall de hade försökt att starta ett nytt idrottsförbund så hade de inte fått bli medlemmar i RF. Istället har de alltså gått med i orienteringsförbundet vilket ger de möjligheter att få ekonomiskt stöd som andra idrottsföreningar.
Arrangemangsklubbar
Vi har sedan tidigare ett antal orienteringsföreningar som verkar ha som huvudsyssla att ordna en orienteringstävling och nu har det tillkommit ytterligare en:
Obygdens OK
Målet med denna förening är: att arrangera idrottsevenemang, främst med inriktning på löpning och orientering.
IF Löjp
Även denna klubb verkar mer vara inne på arrangemang (än så länge naturpass):
Funäsfjällens SK
Gymnasieförening
Sedan tidigare har det funnits SOFT-anslutna föreningar på flera av orienteringsgymnasierna och nu finns även en i Hallsberg:
Alleskolans IF
Flersektionsföreningar
Två föreningar har tillkommit som har verksamhet inom många idrotter och där orienteringsdelen inte verkar att vara den största:
IFK Söderhamn
Dorotea IF
Ickeförening-föreningen
Den mest kända föreningen för de som inte vill vara med i en förening är AXA Sports Club. Nu finns även en sådan förening inom orienteringsrörelsen:
Umara Sports Club
Umara är stolt huvudsponsor till en av Sveriges största idrottsföreningar - Umara Sports Club. Föreningen är en kostnadsfri förening, ansluten till 5 olika förbund (friidrott, triathlon, skidor, cykel & orientering) för idrottare som kanske inte har så mycket tid över till att vara föreningsaktiva, men ändå vill tillhöra en riktig förening, få klubbkänsla och tävla med andra likasinnade motiverade människor.
Samarbetsförening
Det finns sedan tidigare ett antal alliansföreningar inom SOFT och nu finns även en förening för samarbete kring orienteringsträning i Kristianstad:
Föreningen Orienteringscentrum Kristianstad
Aktivitetsförening
SOFT har en medlemsförening som inte verkar göra något för att få nya medlemmar. Istället erbjuds aktiviteter mot betalning. Jag har lite svårt att se det ideella i detta:
Tough Training Group Umeå IF
Oklar klassificering
Följande orienteringsklubb har jag inte fått någon tillräckligt bra bild av för att kunna göra en klassificering. Kontaktpersonen är dock redan med i åtminstone två orienteringsklubbar sedan tidigare:
Skidorienteringsklubben Smalspåret
"Riktig" orienteringsklubbar
Av alla dessa föreningar är det tre som har medlemmar med i Sverigelistan eller som deltagit i orienteringstävlingar för klubben så att det verkar att vara vara riktiga nystartade orienteringsklubbar:
Långbergets OK
OK Brunnen
Åre OK
Sammanfattningsvis har orienteringen fått sexton nya medlemsföreningar men det innebär alltså inte sexton nya orienteringsklubbar. Jag som relativt ny orienterare har uppfattat att kärnan i orienteringsrörelsen är klubbar med medlemmar som både arrangerar tävlingar och som deltar i tävlingar. Fler av de nya klubbarna ifrågasätter denna modell. Utöver de som sysslar med Turf, och inte orientering, och TTGU som inte verkar vara en ideell förening alls så finns en ny förening för de som vill tävla men inte arrangera (Umara SC) och flera föreningar som bara verkar vilja arrangera (Obygdens OK, Funäsfjällens SK). Även gymnasieföreningarna är en typ av arrangörsföreningar genom att det är för att arrangera orienteringstävlingar som de måste vara medlemmar i SOFT. Jag har inte inblick i någon arrangörsförening men genom att det inte finns någon klubbverksamhet så måste intäkterna från arrangemangen gå till något annat. (Jag ser dock inget problem i att eleverna på orienteringsgymnasierna lär sig att arrangera tävlingar, och att det gör det med skolkamraterna.)
Ser man det positivt så verkar Obygdshelgen bli en riktigt häftig tävling och förhoppningsvis kommer det nu att finnas bättre möjligheter att utöva orientering även i Dorotea, Åre m fl orter.
Uppdaterad 2019-06-26 med IF Löjp och Åre OK som av någon anledning fallit bort.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)