VBOL som orienteringsklubb, uppdatering 2019

I tidigare inlägg presenterade jag mitt förslag från 2015 om att slå ihop de klubbar som idag ingår i tävlingsalliansen VBOL till en orienteringsklubb. Det som då hände efter att jag lagt förslaget var att min klubb (Ludvika OK) ställde sig positiv till att gå vidare med förslaget medan övriga klubbar inte var intresserade av några sådana diskussioner. Nu har alltså frågan väckts igen, denna gång av medlemmar i en annan klubb. När jag har tänkt igenom frågan igen så kommer jag till samma slutsats: det skulle ha varit rätt att inleda den här processen 2015.

Min upplevelse är fortfarande att nuvarande organisation både innebär dubbelarbete och att många frågor faller mellan stolarna. Den gemensamma ungdomskommittén ansvarar för det mesta av verksamheten men har inte tillgång till någon budget. Moderklubbarna har varsin budget men egentligen ingen orienteringsverksamhet. Tävlingsalliansens styrelse slutligen har varken någon större budget eller något direkt ansvar för tränings- och tävlingsverksamheten. Även till synes enkla frågor som inköp av en uppsättning nya datorer kan ta ett år att bereda.

En orienteringsklubbs viktigaste tillgångar är ideell tid och, kanske framförallt, engagemang. Jag tror att det är i själva orienteringen - träningar och inte minst tävlingar - som engagemanget för en klubb skapas. När man då tävlar för en klubb (VBOL) och identifierar sig med den klubben är det inte alls säkert att man känner samma engagemang för att arbeta för sin moderklubb. Som ny medlem är det inte lätt att förstå hur det hänger ihop eller varför man ska vara med och hjälpa till med moderklubbens aktiviteter.

I tidigare inlägg har jag skrivit om orienteringsrörelsens framtid och jag är tyvärr övertygad om att ett stort antal av nuvarande klubbar inte kommer att finnas kvar om ett antal år. För mig har det viktigaste varit att vi ska ha en fungerande klubb i Västerbergslagen, inte vilka klubbar som vunnit 10mila på 60- eller 70-talet. När jag kom med det ursprungliga förslaget 2015 var Ludvika OK i en svacka och jag var tveksam till hur länge vi skulle kunna fortsätta som klubb.  En av orienteringsrörelsens styrkor är att det finns många orienterare som fortsätter som ledare långt efter att deras egna barn vuxit upp och det gör att en klubb kan överleva tillfälliga svackor. Om man istället är beroende av föräldrar kan det gå fort utför med en klubb. Efter att förslaget om att slå ihop klubbarna inte gick igenom har jag arbetat rätt hårt för att Ludvika OK ska finnas kvar som en fungerande klubb. Både med föreningsadministration, orienteringsverksamhet och annat. Idag har Ludvika OK kommit ur svackan och har en mycket mer stabil organisation.


Även om jag tror att det var rätt att väcka frågan om sammanslagning för drygt fyra år sedan är jag inte övertygad om att det är rätt väg att gå 2020. Under 2015-2016 arbetade vi tillsammans inom en rad olika funktioner inför O-Ringen vilket stärkte gemenskapen inom VBOL (liksom med övriga funktionärsklubbar inom distriktet). Om vi hade påbörjat en sammanslagningsprocess redan 2015 skulle vi ha haft gott om tid och ändå varit färdiga idag. Om vi börjar idag, och utan att först vara överens i centrala frågor, är jag rädd för att vi kommer att få lägga mycket tid och engagemang på detta under flera år; tid och engagemang som vi istället kunde ha lagt på orienteringsverksamheten. Jag kommer ihåg hur diskussionerna gick 2015 och jag tror att det fortfarande finns medlemmar i moderklubbarna som är negativa till en sammanslagning. Det finns också frågor om exempelvis klubbstugor som måste hanteras vid ett samgående och som inte är helt enkla. Om det skulle bli så att höstens diskussioner, vilket jag själv alltså tror, leder till att ett antal medlemmar i moderklubbar är för en sammanslagning medan andra är negativa så tycker jag inte att det är värt att riskera konflikter kring detta som i sådana fall riskerar att dränera klubben på engagemang. I sådana fall tycker jag att Ludvika OK istället ska lämna tävlingsalliansen Västerbergslagens OL.

Givetvis är det en stor fördel att vi idag har gemensamma träningar med en större grupp barn och ungdomar än om vi hade träningar var för sig. Det är mycket mer stimulerande att förbereda en träning om det kommer 60+ deltagare än 10. Det blir också lättare för barnen att hitta kompisar i en större grupp. (Det ursprungliga argumentet att det blir lättare att få ihop stafettlag tycker jag inte väger särskilt tungt genom att VBOL inte haft egna lag på exempelvis 10mila varken i dam- eller herrklass under de senaste åren.) Trots att det finns stora fördelar med nuvarande organisation så tror jag att nackdelarna är något som man inte kan komma ifrån och att de kommer att begränsa moderklubbarna så länge vi har uppdelning mellan moderklubb och tävlingsallians.


Personligen skulle jag vilja vara med i endast en klubb och kunna känna att vi i den klubben har en gemensam målsättning med vad vi vill med klubben och sedan arbeta för att uppnå detta. Den klubben skulle kunna vara VBOL. Om det inte blir grönt ljus från alla moderklubbar i VBOL hoppas jag att den klubben är LOK.

Sverigelistan (2)

Efter det första inlägget om Sverigelistan fick jag förslaget att illustrera skillnaden mellan att springa på tävlingar med 3 respektive 30 deltagare. Jag har försökt göra detta genom att anta att en löpare börjar med 300 poäng och springer ett (stort) antal tävlingar med endera 3 eller 30 löpare i klassen. Alla löpare antas vara lika bra på att orientera med 100 minuter (långdistans i H21) som bästa möjliga tid och där nedanstående kurva visar täthetsfunktionen för tiden i mål:

Täthetsfunktion för löparnas tider

Genom att Sverigelistan bygger på 75 minuteras segrartid för herrar har de simulerade löparna alla 25 poäng på Sverigelistan.

Förändring av poäng på Sverigelistan med 3+1 löpare i klassen.

Med tre löpare i klassen, utöver den nye, kommer det alltid vara några i toppen på varje lopp som bommat och det gör att de som inte gjort det kommer att förbättra sin poäng. Den nye löparen får omkring 25 poäng efter sex lopp men sedan fortsätter utvecklingen så att poängen för alla fyra löpare går mot 0.

Förändring av poäng på Sverigelistan med 30+1 löpare i klassen.

När det istället är 30 löpare i klassen kommer det alltid vara minst tre som gjort tiden som grovt räknat motsvarar deras toppnivå och då kommer alla att få en rättvisande poäng för sin tid och poängen på Sverigelistan för den nye löparen kommer att gå emot dennes toppnivå, det vill säga 25.

Sverigelistan (1)

Sverigelistan på Eventor engagerar många orienterare. Formeln är ganska enkel att förstå men sedan är det inte så lätt att räkna ut hur den fungerar i praktiken. Något jag lärt mig med åren är att om man inte kan/orkar räkna på något så går det oftast bra att simulera. Därför har jag skrivit en kod i statistikprogrammet R för att simulera vad man får för poäng på Sverigelistan efter ett antal lopp givet vissa förutsättningar.

Sverigelistan fungerar mycket bra om man möter tre topprankade löpare (poäng = 0) som springer på bästa möjliga segertid. Efter en rad tävlingar mot ett sådant motstånd kommer alla deltagare att få en poäng som motsvarar hur långt efter segraren (i minuter) de är när de springer på bästa möjliga tid.

Tävlingar där tre deltagare har 0 poäng och springer på bästa möjliga tid.

Genom att Sverigelistan utgår ifrån de sex bästa poängen så kommer poängen efter de sex första tävlingar att vara en skattning av hur bra en orienterare är i genomsnitt men när antalet tävlingar ökar så kommer poängen att gå emot hur bra denne är som bäst.

Den ackumulerade poängen går emot löparens bästa nivå.

Om man istället för de tre bästa på varje tävling möter tre personer som skulle vara tio minuter efter den bästa i Sverige (och som också har 10 poäng) så ger formeln inte en korrekt skattningen men inte heller en så tokig skattning.

Tävlingar där tre deltagare har 10 poäng från början och dessa springer på en tid 10 minuter efter bästa möjliga tid.

Det intressanta kommer när man istället för att möta ett antal orienterare som alltid springer på sin bästa nivå möter orienterare som gör bommar, och som är ungefär lika bra som en själv. Här har jag simulerat tre tjejer som när de är som bäst springer på 36, 38 respektive 40 minuter och som har ingångspoäng på 20, 25 respektive 30. Det här är inte helt orimliga förutsättningar för en grupp ungdomar eller juniorer i ett distrikt som möter varandra upprepade tillfällen under en säsong.

Tre löpare möter (endast) varandra på ett större antal tävlingar under ett år.

När det inte finns några bra och stabila löpare som förankrar beräkningarna så kommer poängen för den bästa att gå mot 0, om än först efter 65 tävlingar. Det är kanske inte så här man önskar att Sverigelistan ska fungera.

Ifall samma löpare istället har ingångspoäng på 300 så kommer poängen fortfarande att gå mot 0 men det tar då närmare 350 tävlingar innan det händer.

Tre löpare möter (endast) varandra på ett större antal tävlingar under ett år.

Finns det något annat intressant kring Sverigelistan som är värt att testa?

Orienteringsklubbarna 2019: 6. Tävlingsallianser

Jag har tyvärr inte så bra koll på historien men jag har känslan av att många tävlingsallianser/tävlingsklubbar tillkom under 1990-talet. Jag har försökt att göra en sammanställning över vilka som finns idag men jag vet inte ifall några av dessa inte längre är tävlingsallianser längre. (Enligt Wikipedia är SNO en vanlig orienteringsklubb sedan 2011.) I listan framgår vilken/vilka kommuner klubbarna finns i samt poäng (se Orienteringsklubbarna 2019: 3.) i år samt (inom parentes) 2015.


Dalaportens OL (Alla Avesta)                10,5 (12)
- Horndals IF                                            1,5 (1)
- Rembo IK                                              1,5 (2,5

VBOL                                                      9,5 (11)
- Ludvika OK (Ludvika)                         6,5 (6,5)
- OK Malmia (Ludvika)                          5,5 (6,5)
- Smedjebackens OK (Smedjebacken)    6,5 (6,5)
- Grangärde OK (Ludvika)                      1,5 (3)
- Ulriksbergs IK (Ludvika)                      3 (7)

HJS-Vansbro OK (Alla Vansbro)             12,5 (11)
- Hulåns IF                                                 0,5 (0,5)

Tolered-Utby Ol-klubb (Alla Göteborg)   10 (11)
- Tolereds AIK                                            7 (6)
- Utby IK                                                     6 (5,5)

Skåneslättens OL                                    14 (13,5)
- Ringsjö OK (Höör)                                 6 (7)
- OK Silva (Kävlinge)                              6 (6)
- Rävetofta OK (Svalöv)                          6 (7,5)

Tumba-Mälarhöjden OK                         12,5 (13,5)
- IFK Tumba SOK (Botkyrka)                  7 (7)
- Mälarhöjdens IK OK (Stockholm)         5,5 (4,5)

Attunda OK (Alla Sollentuna)                19 (16,5)
- Turebergs IF                                           1 (3)

Södertälje-Nykvarn OF (Södertälje)       18 (18)
- Södertälje IF                                           2 (5,5)
- Oxvretens SK                                         1,5 (1,5)
(Ursprungligen tävlingsklubb men sedan 2011 orienteringsklubb)

Västvärmlands OK                                   7 (8,5)
- OK Jösse (Arvika)                                 4,5 (4)
- OK Mangen (Arvika)                            3 (5)
- Åmotfors OK (Eda)                               5 (4,5)
- Årjängs OK (Årjäng)                             2 (5)

Lustens OK (Alla Forshaga)                    6 (6,5)
- Deje SF                                                  5 (7)
- Sisu Forshaga SK                                  5,5 (6,5)

Markbygdens OK (Alla Mark)                15,5 (16)
- Fritsla VIK                                              1,5 (4,5)
- Horreds SK                                             1,5 (4)
- OK Mark                                                2,5 (6,5)
- OK Räven                                              5,5 (7)
- Skene Sim o IS                                      7,5 (7,5)

Boxholm-Mjölby OL (Boxholm)            8 (9)
- Boxholms OK (Boxholm)                    6 (6,5)
- Mjölby OK (Mjölby)                            5,5 (5,5)

OK Roxen (Alla Linköping)                14 (12)
- IFK Linköpings OS                             5,5 (6)
- OK Skogsströvarna                             5,5 (5,5)

Även Attunda OK verkar numera vara en vanlig orienteringsklubb. Rotebro IS OK är inte längre med i SOFT och det pågår en process för all lägga ner klubben. Turebergs IF behandlade på årsmötet 2018 ekonomiska frågor rörande Attunda OK men den klubben finns fortfarande kvar. Ser man till klubbarnas poäng verkar verksamheten gått över helt även till HJS Vansbo OK eller Dalarportens OL.

Personligen är jag inte övertygad om att tävlingsallianser/tävlingsklubbar är rätt väg att gå men det skulle vara intressant att höra andra synpunkter.

VBOL som orienteringsklubb

Min klubb Ludvika OK ingår i tävlingsalliansen Västerbergslagens OL. För drygt fyra år sedan förslog jag att vi skulle slå ihop klubbarna till en klubb men då fick det förslag inget stöd. Nu pågår återigen diskussioner om sammanslagning och därför publicerar jag mitt förslag från 2015.

"Hej Jag skulle vilja att vi tar upp frågan om en eventuell framtida omorganisation av VBOL från tävlingsallians till orienteringsklubb* i VBOL styrelse under hösten. Jag har många gånger funderat över för- och nackdelar med nuvarande organisation med moderklubbar och tävlingsallians. Problemet, åtminstone i LOK, är att det är ett fåtal aktiva medlemmar som både ska driva orienteringsverksamheten (kartor, träningar, tävlingar) och sköta föreningsadministrationen

De nackdelar jag ser med nuvarande ordning är:
- Det är oklart var olika beslut om verksamheten fattas; i VBOL styrelse, i VBOL ungdomskommitté eller i moderklubbarnas styrelser.
- Det är oklart vilken budget vi har för orienteringsverksamheten. - Bokföringen i VBOL blir något komplicerad.
- Det kräver mycket administrativt (dubbel-)arbete att sköta fler föreningar.
- Det administrativa arbetet fungerar inte tillräckligt bra (åtminstone inte i Ludvika OK).
- Det leder till en splittrad klubbkänsla när vi både är med i VBOL och i en moderklubb och vi har i stort sett inga sociala aktiviteter i VBOL. (För många ungdomar är det den social delen som avgör hur länge man fortsätter med idrottsutövning.)
- En konsekvens (i Ludvika OK) av att vi är för få aktiva är att vi är för dåliga på att rita/revidera kartor. Vi har pengar i kassa/kartfond men det räcker inte för att det ska bli några kartor ritade.
- Det blir onödigt svårt att förhandla med sponsorer när VBOL har sponsringsavtal samtidigt som moderklubbarna kan ha andra avtal exempelvis i samband med tävlingar.
- Vi går miste om LOK-stöd när antalet ungdomar från samma moderklubb är för få men då det totala antalet från VBOL är tillräckligt. (Kravet är tre ungdomar och en ledare för att en aktivitet, träning eller tävling, ska berättiga till stöd.)
- Det kan vara olika villkor för vad som gäller för vad man som medlem betalar för tävlingar och läger i de olika moderklubbarna

Risken med en sammanslagning är att det totala engagemanget i våra föreningar minskar men åtminstone för Ludvika OK del ser jag att den största delen av det arbete som görs i föreningen utförs av medlemmar som även orienterar för VBOL. För ungdomsverksamheten så är det en stor fördel att vi idag har fem olika moderklubbar som arrangerar tävlingar i VB-serien men det skulle kanske gå att lösa även inom ramen för en klubb (VBOL)? Jag tror att om vi skulle samla verksamheten i VBOL så skulle vi kunna lägga en större del av vår tid på själva orienteringsverksamheten och jag tror också att det skulle bli roligare om det var fler som delade på uppgifter (exempelvis kartprojekt) som vi idag gör (eller borde göra) i respektive moderklubb. Antagligen är det fler än jag som tänkt tanken men kanske utan att se att det brådskar. Det som gör att jag tycker att det är dags att göra den här förändringen nu (och inte om 10 eller 20 år) är att vi faktiskt har en bra verksamhet i VBOL. Vi har en bra ungdomsverksamhet där 87 ungdomar (upp till 25 år) deltagit på träningar eller gått nybörjarkurs under våren. Vi arrangerar bra tävlingar och vi har exempelvis deltagit i 10-mila i år. Under 2016 kommer våra klubbar att gemensamt arbeta som funktionärsföreningar för O-Ringen Sälen 2016 vilket kan bli ett bra tillfälle att stärka samhörigheten i VBOL. Om vi väntar för länge med att göra detta så kan vi då vara i ett läge där de aktiva är ännu färre med ännu mer att göra och där varken verksamheten i VBOL eller i moderklubbarna fungerar och det skulle göra det betydligt svårare att lyckas med en omorganisation än det skulle vara nu.

Om det är fler än jag som tycker att det är dags att överväga en omorganisation så måste frågan givetvis utredas/beredas och diskuteras. Så här tänker jag mig att en tidsplan skulle kunna se ut: Hösten 2015 - utredning och diskussion
Årsmöten 2016 - första beslut om stadgeändring i VBOL och moderklubbar.
Vår-sommar 2016 - gemensamt arbete med att förbereda och genomföra O-Ringen Sälen 2016. Årsmöten 2017 - andra beslut om stadgeändring i VBOL och moderklubbar.
Orienteringssäsongen 2017 - VBOL (och inte moderklubbarna) arrangerar en eller flera nationella tävlingar.
Årsskiftet 2017/2018 - VBOL tar över tillgångar/skulder från moderklubbarna och medlemmar blir medlemmar direkt i VBOL.

Givetvis är en sådan förändring även (främst?) en fråga för moderklubbarna men det skulle även innebära en förändring av VBOL roll och jag anser därför att det är naturligt att först ta upp frågan i VBOL styrelse. Hälsningar /Jakob

* En sådan omorganisation skulle kunna ske på flera olika sätt. Endera som en sammanslagning (fusion) eller att medlemmar, tillgångar och verksamhet flyttas över till VBOL medan moderklubbarna finns kvar utan verksamhet men utan att upplösas. Jag tänker mig inte att Ulriksbergs IK skulle beröras."